Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen 247
ken Wilamowitz-Möllendorff vunnit världsrykte, under det att
inom fornforskningen Eduard Meyer överträffade alla andra
länders fackmän i fenomenalt omfattande lärdom. Inom
naturforskningen voro v. Liebig, Emil Fischer, J. R. Meyer,
Helmholtz och Röntgen bärare av några av alla tiders största namn.
Nu följde, säger man, en epok av forskning, som förlorade
sig i specialiserat finarbete. Högskolornas katedrar intogos av
forskare, som förlorat den direkta kontakten både med den
akademiska ungdomen och folket. Den studerande ungdomen
lämnades vind för våg och led dessutom av en skamkänsla efter
det förlorade kriget och de förödmjukande krav som alltjämt
framställdes av segrarmakterna. Blott ett ringa fåtal av
högskolelärare hade mod att stick i stäv mot det härskande
regeringspartiet föra ungdomens talan. Det var icke många
professorer, som manligt framförde studentkårernas
protestförkunnelser mot Versailles.
Denna brist på moraliskt mod och stolt hållning ledde till en
kris, som stod på sin höjdpunkt då de nya männen tillträdde
makten och ansågo sig ha goda skäl att införa en ny tingens
ordning. Man tålde icke den politiserande vetenskapsmannen och
man krävde att forskningen av trohet till sanningen skulle hålla
blicken riktad mot verkligheten.
De nya männen anse, att domen över deras idéer om den
nationalsocialistiska vetenskapen måste lämnas åt en framtid, som
vunnit en överblick av dess värde och dess resultat.
Emellertid är det endast de humanistiska vetenskaperna,
filosofi, historia och teologi, som drabbats av denna revolutionära
kris. Å andra sidan omhuldas naturvetenskaperna på många
sätt. Rasvården och fyraårsplanens uppgifter ha för
naturforskningens representanter öppnat nya, betydelsefulla fält, ty
enligt nationalsocialistisk uppfattning består vetenskapens
betydelse däri, att den är folkets egendom och tjänar dess välfärd;
därför understödes framför allt de empiriska vetenskaperna.
Vad historieforskningen beträffar äro ett par områden,
Tysklands och forntidens historia, föremål för det största intresse.
Så har man grundat ett riksinstitut för det nya Tysklands hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
