Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen 249
kets blod och väsen. Den skall således vara en folklig institution,
en hela folkets egendom. Därför understödjas fysik och kemi
med storartade anslag, och allt vetande som är ägnat att höja
jordens produktionsförmåga; åkerbruket och boskapsskötseln
m. m. uppmuntras på alla sätt. När man vet att tyska fysiker
och kemister kommit därhän, att de redan nu fylla en ansenlig
del av hela Tysklands bensinförråd, vunnet ur kol, att de på
syntetisk väg framställa kautschuk och att de driva motorer med
kol- och torvstoft i stället för med bensin och olja och om man
betänker att hela denna energiska verksamhet har till mål att
göra det valutafattiga Tyskland oberoende av utlandet — då
förstår man vad naturvetenskapen betyder för detta land.
Det tyska folket har däremot för närvarande ingen direkt
nytta av humanistiskt vetande. För en bonde i Östpreussen är
det, menar man, mycket viktigare att myrmarken torrlägges
genom dikning så att hans kor få gräsbete och ge mjölk än att en
professor i Jena uppställer ett nytt stöd för riktigheten av
Cartesius bevis för människans tillvaro. I ett nödläge måste själva
livets kraft först tillgodoses, medan allt annat får vänta.
Vid besök i akademier, universitet och lärda sällskap i våra
dagars Tyskland kan man icke undgå att få det intrycket, att
vissa vetenskapsgrenar icke längre stå på den höjd som förr.
Ty då betraktades tysk vetenskap som den yppersta i världen.
Sådana stormän som Rudolf Virchow, Ferdinand von
Richthofen, Heinrich Kiepert och Georg Schweinfurth, som jag
under mina studieår vid Berlins universitet haft lyckan att stå
nära och som längesedan äro döda — deras likar finnas icke
mer — och det kan ju vara en tröst för tyskarna att sådana
gestalter saknas även i andra länder.
I Sverige hyses på flera håll den uppfattningen, att den tyska
vetenskapens värde och standard sjunkit under senare år. Man
anlitar i vida mindre grad än förr tyska handböcker inom olika
discipliner och föredrar engelska och amerikanska. Man bör
dock icke glömma att valuta förhållandena här spela en icke
oväsentlig roll. Sådana iakttagelser äro ofta lättare att göra på
avstånd — från en främmande hborisont.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
