Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Judarna 269
lat tillräckligt mycket på sitt skuldkonto för att frammana den
reaktion, vilken kom pendeln att slå över åt andra hållet.
Man påminner om att judarna, vilka utgjorde omkring 1 90
av Tysklands befolkning under och efter sammanbrottet, spelade
en högst olycklig roll i defaitismens anda och i
Weimarrepubliken ryckte till sig en inflytelserik ställning inom det ekonomiska,
politiska och litterära livet samt utnyttjade sin makt i destruktiv
riktning.
Judarna själva förneka energiskt betydelsen av sin insats
under de olyckliga åren. Men här tala de historiska händelserna
sitt ovedersägliga språk och allt är lätt att kontrollera. I
Berlin registrerades och analyserades grundligt den av judar
skapade litteraturen från denna tid. Den som sett prov på dessa
alster kan endast säga, att dylika orgier i lättsinne och
sinnlighet i hög grad måste vara ägnade att fördärva seder, tukt och
hållning hos den ungdom, i vars händer de råka. Ingen
förvånar sig över att föräldrar och målsmän till ungdomen reagerat
däremot. Och vad det ekonomiska livet och den internationella
storfinansen angår, så lär det väl vara en kunskap, som räknar
sin ålder i århundraden och som icke behöver diskuteras, att i
allt vad pengar heter judarna spelat och alltjämt spela en mycket
betydande roll. I verkligheten kan nog sägas, att judarna äro de
enda som förtjäna på ett krig, alla andra förlora därpå. Tack
vare sin överlägsna genialitet i konsten att manipulera pengar
och tack vare sin sammanhållning i alla länder draga judarna
den största vinsten både av kriget och av freden.
Under sin tvåtusenåriga lidandes historia ha judarna till
självförsvar tvingats att begagha penningmångleriet och ockret som
vapen. De gengälda hat med hat, och de kristnas hat ådrogo de
sig därför, att de utsögo sina värdar och liksom gökungarna
stötte ut småfåglarnas ungar ur boet. Överallt äro de fruktade
på grund av sin ekonomiska överlägsenhet och makt.
Antisemitismen finner naturligtvis icke uteslutande sin näring
i judarnas förmåga att slå under sig jordens största
penningtillgångar. Olika förklaringsgrunder ha sökts av oflka forskare.
Professor Briem påminner om judarnas exklusivitet och sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
