Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrka och religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kyrka och religion 279
Till en början lät partiet leda sig av förhoppningen att
kunna övervinna och utjämna den konfessionella klyvningen inom
tyska folket och att skapa en enhetlig nationell kyrka, en
rikskyrka.
I Sverige har man svårt att göra sig ett begrepp om de
slitningar, som ständigt skilja de olika tyska bekännelserna åt. Den
djupaste klyftan gapar mellan den romersk-katolska kyrkan,
vars bekännare utgöra en knapp tredjedel av folket, och den
protestantiska, som omfattar mindre än två tredjedelar
(40.014.677 protestanter och 20.193.334 romerska katoliker
1925). Därtill kommer att den protestantiska kyrkan
sönderfaller i tre bekännelser, lutheraner, reformerta och unierade. Utom
dessa olika dogmatiska riktningar finnas också flera
landskyrkor. Den protestantiska kyrkan är sålunda splittrad och saknade
fullständigt den helgjutna enighet, som nationalsocialismen
betraktade som idealet för kyrkligt och religiöst liv.
Under de senaste årtiondena hade den protestantiska kyrkan
förlorat sitt grepp om folket till följd av flykten från
landsbygden till städerna samt industrialiseringen och
socialdemokraternas och kommunisternas agitation i gudlös och kyrkofientlig
riktning. I motsats till den katolska löpte den protestantiska
kyrkan risken att från folkkyrka förvandlas till pastorskyrka. I
storstäderna stodo många kyrkor halvtomma om söndagarna.
Nationalsocialismens önskan och mål var att skänka den
protestantiska kyrkan sitt stöd på samma gång som den genom
kyrkan ville befästa sin egen politiska uppfattning. Därav
förklaras dess inblandning i kyrkliga angelägenheter, vilken för
något år sedan väckte oro i protestantiska kretsar i utlandet.
Ännu en tendens spelade sin roll, nämligen den riktning, som
kallade sig ”tyska kristna” och som hade sin egen, mera
negativa än positiva uppfattning. Den ville skapa en tysk kristendom,
där gamla testamentet icke hade någon plats och den krävde en
manligare, mindre ödmjuk kristendom. Denna riktning försökte
att genom nationalsocialismen vinna inflytande över
protestantismen. Politiska, religiösa, ideella och maktpolitiska motiv
ingingo som ingredienser i denna tävlan. För så vitt nationalsocia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
