Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska lågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olympiska lågor X gII
dis, gurkhas, pendschabis, representanter för Indiens otaliga
folk, alla tjänande i den engelsk-indiska armén. Man
förmodar att indiska regeringen med nöje skall ställa det manskap
ur kavalleriet, som behöves för eldens överförande, till
förfogande. :
En ryttare rider fram till Ganges strand under palmer och
mangoträd och genom en tropisk urskog, i vars snår
kungstigern låter höra sitt högljudda morrande och där leoparderna
lura på antiloper och hjortar. I floden ser han de blanka
ryggsköldarna på en krokodil blänka i stjärneljuset och i trädens
kronor skrika aporna, varnande varandra för den brådskande
eldslågan.
En ny ryttare har övertagit elden och rider in i Benares, de
tvåtusen templens stad, hinduismens och bramanismens
helgedom och också för buddhisterna en vallfartsort av högsta rang
sedan Gautama Buddha där förkunnat sin lära till människornas
frälsning.
Sydvästmonsunens herravälde och de tropiska regnen lida mot
sitt slut. En morgon med klar och genomskinlig luft ser en
beriden fackelbärare fjärran i norr konturen av Himalaya och en
rad av toppar täckta med skimrande snöfält. Den högsta av dem,
Mount Everest, är med sina 8.884 meter också den högsta på
jorden, den längst framskjutna utposten på vår planet mot den
oändliga rymden.
På en kam sitta två örnar, mätta och tunga efter dagens fångst
av råttor, harar eller duvor. I väster nå deras blickar den heliga
sjön Manasarovar, på vars yta guden Siva simmar i gestalt av
en vit svan, som i glidflykt sänkt sig från sitt paradis på toppen
av Kailas, världens heligaste berg. Vid horisonten sjunker solen.
Den nya nattens skuggor breda sitt svarta bårtäcke över jorden
och klättra uppför Himalayas sluttningar. De nå kammen där
örnarna sitta. Endast de snökrönta topparna och deras glaciärer
lysa ännu röda i aftonrodnadens återsken. Men även de slockna
och jordskuggan pekar som en långsträckt spetsig kon mörkblå
ut i den eviga rymden. Konen stiger, vid midnatt pekar den mot
zenit och sjunker sedan i väster. Örnarna sitta stilla och dröm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
