Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olympiska lågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 Tyskland och världsfreden
ma om råttor och möss. Mot dagbräckningen vända de huvudet
mot öster. Solen går upp och kommer deras ögon att lysa som
glödande kol. Jordskuggan sjunker under den västra horisonten.
Mount Everest tändes först i rosatoner av dagens stjärna och
hela denna här av snöfjäll stiger fram överhöljd av ljus ur sina
dalars natt. Örnarna lyfta vingarna och börja på nytt sin flykt
efter rov.
Under tiden fortsätter den olympiska lågan sin färd. Den
lämnar Kalkutta bakom sig, den ilar genom Assam och når
Mandelay ”where the flying fishes play, and the dawn comes up like
thunder outer China crossed the bay”. Den korsar väldiga
floder med vatten från det heliga Tibet, den flyger genom franska
Tonkin till Hanoi och går över gränsen till Kina för att hamna
i den myrstack av människor som kallas Kanton.
Om allt är lugnt föres den vidare av kulis norrut till Hankou,
eljes den långa vägen utmed kusten till Tientsin.
Nu är det åter ryttare, som övertaga lågan. De rida små pigga
hästar från Mongoliet, och vägen för dem genom Shanghaikwan
vid Stora muren och genom södra Manchukuo till Mukden,
varifrån färden går över Koreas huvudstad, Söul, till Fusan
vid halvöns sydkust.
Här föres den olympiska lågan för andra gången på sin långa
färd ombord på ett fartyg, som nära ön Tsushima bringar den
över Koreasundet just på den plats, där amiral Makaroff med
sitt flaggskepp Petropavlovsk gick på en mina och med hela sin
besättning utom fyra man, och med den store målaren
Vereschtschagin ombord, uppslukades av det mörka djupet.
Från Shimonoseki bäres lågan lekande lätt av japanska
sportmän till häst genom Nippon för att den 10 september 1940
äntligen nå målet. Den unge ryttare, som i fyrsprång spränger över
arenan i Tokios stadion och kastar sig ur sadeln för att med
den sista facklan tända oljan i den pythiska trefotens skål, blir
den sista i en oändligt lång kedja. Med en känsla av underbar
hänförelse och vördnad skall man betrakta den fladdrande låga
från Olympia, som brinner i den Uppgående solens land. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
