Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Tysklands utrikespolitik och fredsvilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikespolitik och fredsvilja 319
serna. Blott för Litauen gjordes i majtalet 1935 ett undantag,
men detta återtogs redan i marstalet 1936. I det senare föreslogs
en icke-angreppspakt mellan Tyskland, Frankrike och Belgien
för en period av 25 år, under vilken gränserna skulle bli
okränkbara. England och Italien inbjödos att som garantimakter
underteckna detta fördrag. Även Holland inbjöds att deltaga.
Dessutom förklarade Führern sig beredd att avsluta en luftpakt
såsom en supplementär säkerhetsåtgärd för att automatiskt och
effektivt förebygga plötsliga luftangrepp.
Till själva krigföringens humanisering föreslogs ett successivt
avskaffande av alla de stridsmedel och förstörelseredskap, som
rikta sig mot kvinnor och barn, i synnerhet nedkastandet av
bomber, bruket av det grövsta artilleriet och de tyngsta tanks.
Slutligen förklarade sig Führern beredd till varje begränsning
och varje avskaffande av vapen av mera generell natur. Utan
tvivel är detta komplex av förslag och initiativ ett bidrag till
lösningen av den europeiska nyordningens problem och till att
återställa ömsesidigt förtroende och förtjänar därför att prövas
och beaktas. Även om man tvivlar på initiativtagarens
uppriktighet, så kan man ju ta honom på orden och göra det möjligt att
genomföra förslag, som äro lika välsignelsebringande för alla.
Att söka misstänkliggöra de tyska erbjudandena och tolka dem
såsom maskerad bakslughet är icke att tjäna freden. Den som
haft tillfälle att sondera den allmänna stämningen i Tyskland blir
ovillkorligen övertygad om att hela tyska folket står bakom sin
Ledare, även — och särskilt i hans uppriktiga strävan till
världsfredens fromma.
Den enda svaga punkt man vid studiet av Führerns
fredsförslag kan finna är talet om humanisering av krigföringen.
Tyvärr är en sådan utsiktslös, även om den önskas av alla.
Inbördeskriget i Spanien har med en spöklikt makaber tydlighet lärt
oss hur det går till i ett modernt krig i det civiliserade Europa.
Den engelske amiralen Lord Fisher uttalar sin mening om
civiliserad krigföring i följande ord, alltför grovkorniga och
sjöbjörnsmässiga för att kunna översättas:
”These Leagues of Nations and Freedoms of the Seas and all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
