Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Tysklands utrikespolitik och fredsvilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikespolitik och fredsvilja 321
”Ja, men vad tänker ni om Frankrike? Drömmer ni inte om
ett revanchekrig och ett återfående av Elsass-Lothringen?
”Nej! vi bry oss inte om Elsass-Lothringen. Vi vilja leva
ifred och odla vår gamla tyska jord. Mot fransmännen hysa vi
inte skymten av illvilja eller hat. De ha lidit som vi, offrat sitt
bästa folk som vi och gråtit vid sina bröders gravar som vi. Vi
vilja leva i ett tillstånd av förtroende och vänskap med
fransmännen. Vi vilja att de och vi samfällt skola upprätthålla freden
på vår gemensamma gräns och därmed befästa och betrygga
freden i hela Europa.”
Min personliga uppfattning må väga aldrig så fjäderlätt
under de mörka moln som överallt draga ihop sig till nya
förhärjande stormar över det redan tillräckligt bräckliga och
söndertrasade Europa, jag vill dock framhålla, att jag kanske haft
rikligare och mera mångsidiga tillfällen att se allt det nya som nu
under en enhetlig vilja växer fram ur Tredje rikets jord —
alltifrån Rügen till Bayerska alperna, från Passau till Kiel och att
jag på grund av denna samlade erfarenhet såsom min bestämda
övertygelse upprepar och fastslår, att hela det tyska folket, dess
ledare, arbetare och bönder vilja freden och ingenting annat än
en betryggad och varaktig fred. Om jag hyste skymten av en
misstanke att Tyskland i hemlighet hade andra än fredliga
avsikter, skulle jag akta mig väl för att anslå en så säker ton som
här skett.
Förädlingen av de tyska ödemarkerna sker förvisso icke i
avsikt att använda dem till slagfält under stundande krig. Den
mark man med så stor möda erövrat från lägervall och träde och
från havet, får icke besudlas med blod. Den skall skyddas,
vårdas och bevaras. Och den kan icke räddas och bevaras om icke
hela riket åtnjuter en betryggad fred. I detta uppsåt ser jag ett
av de starkaste bevisen för att tyska folket vill ha fred under
en om möjligt oöverskådlig framtid.
Om raspolitiken och upprensningen av blodet må man tänka
vad man vill. Men i och för sig erbjuder denna strävan att
förädla och förbättra rasen ännu ett bevis för sanningen och
verkligheten i tyskarnas fredskärlek. Man förädlar icke människor
21 Tyskland och världsfreden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
