Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geometr. Kalkyl.
3
1.
Förberedande förklaringar.
En punkt i ett plan är alltid bestämd till sitt läge, så snart vi
deri känna hans afstånd från en gifven punkt samt detta afstånds
riktning från en gifven riktning.
Punkten G är således bestämd
till sitt läge, så snart vi känna lians
afstånd från den gifna punkten O
samt detta afstånds riktning från
den gifna riktningen A B. Detta
afstånd kan vara gifvet:
Lo efter rätliniga vägen O G,
då punkten C:s läge är bestämdt,
så snart vi känna räta linien O G:s
storlek (längd) samt riktning från A B.
2:o efter någon af de brutna vägarna O DG eller OEFG,
då punkten C:s läge är bestämdt, så snart vi till storlek och
riktning känna hvarje rätlinig del af den brutna vägen.
För enkelhetens skull låta vi en med A B parallel linea A, Bl
vara dragen genom den gifna punkten O, hvilken då representerar den
gifna riktningen; och, för att ha punkten O gifven på A, Bl, låta vi
en rät linea O O skära At Bt i den nämnda punkten. Dessa tvenne
hvarandra skärande linier kallas axlar eller axelsystem. Dessa axlar
kallas rätvinkliga, om de bilda med hvarandra räta vinklar;
sned-vinkliga i hvarje annat fall. Den gifna punkten O kallas origo
(grundpunkt) och den gifna riktningen A B eller som är detsamma At Bx
grundriktning. Ett axelsystem representerar således: origo och
grundriktning, som vi måste ha gifna, innan vi kunna bestämma en punkts
läge i planet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
