Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geonictr. Kalkyl. 67
(g + ir-P) = {c+r),}
r t t+OJ K PJt
(21)
d. v. s. qvantiteter, som lia motsatta planriktningar och hvilkas
riktningar i deras eget plan representeras af lika eller på 180n sig
skiljande bågar med motsatt tecken, kunna direkt adderas till eller
subtraheras från hvarandra.
Vi anföra här en ny beteckning på en geometrisk qvantitet fe ) ,
’’ t
hvilken i våra följande räkningar blir af stor nytta och användbarhet.
Om vi nämligen i stället för bågarna p och t begagna oss af bågarna
ab = m i grundplanet och be = n i det mot grundplanet vertikala
planet ob c (se föreg, fig.), så ega vi att mellan dem använda följande
lätt funna relationer:
Cos p = Cos n Cos m ^
Sin p Cos t — Cos n Sin »il .... (22).
Sin p Sin t = Sin n )
Då vi känna tvenne af dessa fyra bågar, så äro de tvenne öfriga
fullt bestämda. I öfverensstämmelse med benämningarna inom
astronomien kalla vi m azimutbågen för p och t, betecknad as (p , t), samt
n höjdbågen eller zenitdistansens komplementbåge för p och t,
betecknad cz (p, t), då således:
(23).
m = az (j), t)
n = cz (p, t)
Vår nya beteckning blir derföre:
(r \ — r , = r fCoswCosm+ CosnSin»! +(Sinn ) ) . . . (24).
( l>l m + n l TT T’ Ul\ ’
t (a 2 2 2
2
Ilär betecknar — i n^ att n utgör en i allmänhet mot grundplanet
vertikal båge. Föröfrigt beteckna vi såväl bågen n som bågen m
såsom delar af omkretsen 2>r. En geometrisk qvantitet under denna
form representeras derföre såsom generell af följande teckning:
% +2 te)+(n + 2te)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
