Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
119
liar framgått med ett lugn, som man ansett för långsamhet, med en
naturlighet och enkelhet, som man ofta förblandat med ensidighet och
brist på inneboende lif eller ändamålsenliga former, så har äfven fallet
varit med en af hennes vigtigaste frukter, nemligen stadsväsendet.
Mellertid hade sålunda de Tyska städerna hastigt öfverflyglat sina
Nordiska medtäflare: bladet hade vändt sig om, och det var omsider
derifrån, som de Svenska städerna mottogo en väsendtlig faktor i sin
senare utveckling.
Redan dessförinnan hade de likväl tagit flera vigtiga steg på
banan: man torde kunna antaga, att 1100-talet för Svenska städerna
varit det tidskifte, som förberedt deras sjelfständighet såsom egna och
från landet skilda samfund. Innevånarnes antal ökades med
näringskällornas tillväxt: deras sysselsättningar blefvo allt bestämdare skilda
från landets: nya politiföreskrifter och ordningsstadgar samt äfven
förändrade rättsbestämmelser blefvo önskvärda och nödvändiga. De yttre
skiljetecken, som utmärkte staden från landet, såsom det närmare
samlifvet, det olika lefnadssättet o. s. v. började derföre framkalla
äfven inre olikheter: städerna begynte småningom bryta sig fram ur de
territoriala rättsområdena, för att snart jemte dessa stå sjelfständiga
inför den högsta makten. En sådan utbrytning innebar inga
svårigheter i ett land, der nya oberoende rättssamfund alltifrån hedenhös
bildat sig det ena bredvid eller under det andra. Man tänke sig
saken ungefärligen så: ett stadssamhälle liar småningom och oförmärkt
genom omständigheternas egen makt dragit sig undan häradstinget ’)
och börjat tillämpa lagen inom sitt område ungefär på samma sätt som
förut på tinget skett d. v. s. genom menighetens eget utöfvande af
rättsskipningen. Analogier härför finnas både i de Danska städerna, der
dylika Bytliing började hållas under 1100-taletoch i de Nordtyska,
särskilt Lübeck, der jurisdiktionen först utöfvades af hela menigheten
på deras "echte Dinge" eller placita 3). Då nu landsrätten började
tillämpas i städerna med deras egendomliga förhållanden, så uppstod
af sig sjelf en modifikation af densamma, och liksom all lagstiftning
1) I Tyskland var det Kejsarne, som frigjorde städerna från det allmänna
Grefve-bannet, i det de tillsatte öfver dem särskilta Riksfogdar. Så började äfven våra
Konungar göra längre fram under 1300-talet.
2) Jmfr Allen a. st. s. 154. Ännu enligt Lunds stadsrätt af 1361 utöfvades
Jurisdiktionen af borgarne sjelfva. Se Kolderup Rosenvinge Saml. af gamle Danske Love
V, p. 64 — 83.
3) Se Frensdorf! Die Stadt- und Gerichtsverfassung Lübecks im XII und XIII
Jahrh. p. 42. Något dylikt egde äfven rum i de Anglosachsiska städerna: se
Lappenberg a. st. I, s. 615.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
