Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
C. T. Odhner.
besinnar den ställning, som öfverheten från början intagit till våra
städer, och dermed jemför förhållandet i Tyskland. Man finner
sålunda hos oss, att slottsfogdar, häradshöfdingar o. a, d. på samma
gång varit Rådmän M, liksom ej heller frälse utgjort absolut hinder
för inträde i Rådet 2). Då enligt Lübska rätten handtverkarne voro
uteslutne från Rådet 3), kunde detta naturligtvis ej komma i fråga i
de Svenska städerna med deras ringa tillgångar och flerstädes
inskränkta köpenskap: man finner derföre på Rådslängderna från
1400-och 1500-talen ett stort antal handtverkare, såsom Skräddare,
Skomakare, Smeder, Skinnare, Bältare, Guldsmeder, Bårdskärare m. fl.’1).
Säkerligen hafva dock köpmännen dervid haft företräde.
Slutligen skulle enligt Magnus Erikssons stadslag hälften af Rådet
utgöras af Tyskar, i likhet med hvad som stadgats i Wisby St.L. 5)
och sannolikt faktiskt egde rum i flera af Sveriges sjöstäder. Det
oaktadt är det märkvärdigt och ett slående bevis på Ilansestädernas
öfvermakt, att en sådan organisation kunnat i lag fastställas. Såvida
stadgandet ej tillkommit i följd af någon tillfällig förlägenhet å
Magnus’ sida, för att vinna Lybeckarne, med hvilka han vid denna tid
efter långvariga stridigheter afslöt stillestånd6), skulle man kunna
tänka sig dess tillkomst sålunda, att det åsyftat att åt Svenskar
förbehålla åtminstone halfva liådet i de sjöstäder, der Tyskarne redan
räknade pluralitet och hotade med fullkomligt utträngande af det
Svenska elementet, hvaremot i en stor del landtstäder Svenskarnes
öfvervigt var betryggad genom stadgandet i KgB. II: "Kan ock tima,
att minna mantal är af Tydiskum än Svenskum eller färre qvemlike,
thå fylles talet med Svenskum mannum." Detta har säkert ofta
blifvit fallet i de mindre och från hafvet aflägsna städerna, såsom man
ser af rådslängder7). Deremot finner man t. ex. i Kalmar år 1389
bland det talrika Rådet högst få Svenska namn i), och i Stockholm
1) Så var i Abu 1504 en Rådman tillika både Slottsfogde och Häradshöfding se
Porthan Chronicon Episc. p. 727 ; i Enköping var 1545 Borgm. tillika
Häradsdomhaf-vande: Enebom 1. c. p. 79. — Borgm., Rådmän och borgare i Sthm finner man ofta
i Slottslofven derstädes eller såsom underfogdar.
2) Exempel derpå hos Grönblad a. st. s. 173 n.
3) Frcnsdorff s. 40: de van openbare hantwerkehebben gewonnen er goet.
4) Se Rådslängderna för Norrköping, Örebro, Arboga, Strengnäs hos Sundelius,
Norrk. minne s. 458, 472; Bagge Beskr. om Örebro s. 250, 255; Löhman a. st. s.
144 och följ.; Graffman de Strengnesia p. 38. — I Mariestad har 1623 en
Trädgårdsmästare varit Borgm. (Tidström de Mariestadio Sthm 1748).
5) Der står dock blott helt obestämdt, att Rådet skulle väljas "van beiden tunghen."
6) Se Styffe a. st. p. XIX.
7) Se t. ex. auf. rådslängder från Arboga och Strengnäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
