Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
147
1420 bland 21 Rådspersoner blott två à tre Svenskar2). Emellertid
blef Tyskarnes inblandning i styrelsen af högst olyckliga följder för en
del städer och förnämligast Stockholm: man ihågkomme uppträdena
under Konung Albrekts fångenskap 3j o. s. v. I Stockholm gick det
slutligen så långt, att till och med tjensterna vid Tullen och myntverket
voro besatta med Tyskar, och, såsom det klagades, för Svenske män
intet återstod, om de icke ville blifva skarprättare eller dödgräfvare.
Det var väl också egentligen från Stockholm som reformen utgick.
Den fosterländska harmen öfver Tyskarnes obilliga rättigheter och
öfvermod gaf sig luft strax efter Brunkebergs slag 1471; då kom
menigheten i Stockholm och af flera andra städer samt allmoge af alla
-»landskap inför Riksföreståndaren och Rådet och förklarade, att i
anseende till det förderf, som af nämnda lagbud blifvit en följd, och
eftersom det vore exempellöst, att en stad måste hafva "tu tungomål uti
sittande Råd", fordrade de stadgans upphäfvande med hot, att eljest
sjelfve göra slut derpå 4). Ehuru i följd häraf Tyskarne alldeles skulle
vara utestängde från Rådet och "andra märkeliga embeten" i staden,
har man dock skäl att betvifla den bokstafliga tillämpningen deraf:
en så genomgripande förändring kunde väl i flera städer svårligen
genomföras omedelbarligen, och i anseende till det vänskapliga förhållandet
till Lybeck under följande årtionden måste säkerligen varsamhet
iakttagas. Emedlertid bekräftades förordningen i senare
öfverenskommelser, så i Christian I:s försäkring af 1476 § 18 samt Kalmare
Recess 1483 § 22 5). Christian II tillsatte 2 Tyska borgmästare i
Stockholm, ocli ännu 1568 föreslog Johan III i förhandlingar med
Stockholms stad, att någre bland Rådsmedlemmar skulle vara Tyskar6).
Att äfven sedermera Tyska Rådsmedlemmar ej varit sällsynta, kan
man sluta deraf, att Gustaf Adolf både i sin Konungaförsäkran och
sin första resolution på Städernas besvär 7) måste utlofva, att ej ut-
1) Se Löfgren Kalmar och dess Stift I, s. 54. De förekomma i ett på Tyska
författadt hyllningsbref till Margareta. — Kalmar synes vid denna tid genom den
särdeles lifliga beröringen med Hansan samt sitt Tyska öfverherrskap [se sid. 141]
hafva varit så godt som en Tysk stad.
2) Se utdrag ur Tankeboken hos Palmschöld Top. VI.
3) Dermed nekas ej, att Tyskarne genom sin högre bildning flerstädes befordrat
ordning och skick.
4) St.L. (1665 års uppl.) fol. 59 och 60.
5) Hadorph Bill. till RimKrön. ss. 299 och 326. — I Kalmare Recess nämnas
både Borgmästare, Rådmäu, Tullnärer, Byfogdar, Kämnärer och Stadsskrifvare.
6) R.Registr.
7) Stiernman Riksd. och Mötens Besl. I., s. 651 och 667.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
