Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biilr.ng till Svenska Stadsförfattningens Historia.
191
frälset, samt till utländingar. Hvad den förstnämnda punkten
beträffar, så hafva vi redan nämnt den vigt, som alltmer lades på
be-sutenhet, och de nya rättigheter, hvarmed man sökte befordra dennas
framsteg. Köpmansklassen skulle höjas och uppmuntras genom
handelstvång och prohibitiva förmåner, ja genom förbud för de mindre
bemedlade att befatta sig med köpenskap’). Äfven handtverksklassen
sökte man lyfta genom privilegier och skrån, hvarvid speciellt burskaps
vinnande försvårades och sattes i beroende af skrået 2). Ä andra
sidan sökte man lika ifrigt från städerna utestänga allt "löst sällskap",
som undandrog sig de borgerliga skyldigheterna, eller s. k. friborgare. Det
befanns snart nödvändigt, att modifiera St.L. i denna punkt. Redan
Christian II har 1521 gifvit Rådet i Stockholm tillstånd att hindra
den köpenskap, som "de 5-öresborgare bedrifva, städerna till stor
dråplig skada och förderf" 3), och enligt Kbr. af 1531 skulle dessa
5-öresborgare "läggas utaf allestäds"4). Allt ’’onyttigt folk" skulle utvisas5),
och Gustaf Adolf förklarade slutligen 1617, att icke hvem som ville
skulle få blifva borgare, utan blott de som lärt ett redligt embete eller
förmå bruka köpenskap6). Derjemte inskärptes oupphörligen den
grundsatsen, att alle som drefvo borgerlig näring 7) också skulle utgöra
all borgerlig tungas), hvarigenom denna småningom öfverflyttades
på egentliga näringsidkare. De senare framstå derföre afgjordt som
de ende berättigade "Byamännen."
Dessa Byamän voro dock numer icke stadens enda innevånare:
i ett stort antal städer funnos äfven de öfriga samhällsklasserna repre-
1) Se Mandatet af 1546 m. fi.
2) Skråna blefvo i detta fall alltmer despotiska oeli understöddes deri af Rådet:
vinnande af burskap ställdes i beroende af godtyckliga afgifter och skänker.
3) Ekdahl a. st. ss. 1345 — 6.
4) "Desslikes" heter det "inhysesmän och månglare, som icke förmäkta besitta hus
eller hemman, utan göra stort oköp i alla städer". Detta visar ytterligare tendensen att
grundlägga allmän bcsutenhet. Jmfr Priv. för Westerås ’/3 1539: "ingen tillstädes
i så måtto (neml. att de gifva ut 5 öre på disken) att komma med dem i Borgerskap,
utan de der vilja bygga och bo med dem i staden - - brukandes deras redeliga
handtering och köpmanshandel": Wicander de Arosia p. 14.
5) Stiernman OEcon. Comm och Pol. stadg. I, ss. 20, 84, 86.
6; Widckindi Gust. Ad:s Hist. s. 377.
7) "Till- 4 penningars värde" tillägges i Hertig Carls bref till Örebro "/9 1578:
Bagge a. st. s. 32.
8_) Till denna borgeri. tunga hörde utom kronoutskylder och kommunalskatter
äfven vakt, gästning och dagsverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
