- Project Runeberg -  Ukraina : Sveriges bortglömda bundsförvant /
14

(1915) [MARC] Author: Lonhyn Tsehelsky
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ur Ukrainas historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det krig mellan Moskovien och Polen, som sedermera följde
och som fördes på ukrainskt område om herraväldet öfver Ukraina,
ödelade detta sistnämnda land och ledde slutligen till en delning
af Ukraina längs Dnieprfloden i två intressegebit: ett polskt och
ett ryskt (fördraget i Andrusov 1667). Sedan dess funnos två
ukrainska hetmanstater: väster om Dniepr under polskt och öster
om Dniepr under ryskt protektorat. Härefter börjar den mest
tragiska perioden af Ukrainas historia — perioden af fruktlösa
strider och resningar i syfte att skapa en förening af båda dessa
delar af Ukraina samt ernå frihet för Ukraina både gent emot
Polen och Moskovien. Hetmanen Peter Dorosjenko gör ett
försök med tillhjälp af turkiskt protektorat och en allians med
Krimkhanatet, men dukar under för den förenade rysk-polska
invasionen. En fasansfull förödelse af landet blef följden af det
långvariga kriget.

Den siste, som med vapen i hand försökte befria Ukraina ur
den alltjämt hårdare åtdragna ryska snaran, var hetmanen Ivan
Mazepa, den romantiska gestalten ur Byrons, Pusjkins, Shelleys
och Slowackys diktning. I själfva verket var emellertid Ivan
Mazepa en ganska nykter politiker och energisk administratör, och
hans långvariga hetmandöme höjde det förödda landet såväl i
materiellt som i kulturellt och politiskt afseende. Vid denna tid
— öfvergången mellan det 17:e och 18:e århundradet —
upprättades i Ukraina hundratals skolor, lycéer och boktryckerier samt
uppfördes en mängd monumentala byggnader, kyrkor, kloster,
fromma stiftelser o. s. v. En armé- och finansreform genomdrefs,
och — viktigast af allt: så småningom återeröfrades af Mazepa
de väster om Dniepr belägna och genom fördraget i Andrusov från
Polen lösryckta områdena. Detta stärkande af Ukraina gaf
Mazepa och hans patriotiska medhjälpare mod att 1708 ställa sig på
den svenske konungens, Karl XII:s sida, mot tsar Peter och
konungen af Polen och Sachsen, August II.

Peter I:s hänsynslösa politik öfvertygade hetmanen Mazepa
om, att han, om Ryssland finge råda, skulle bli Ukrainas siste
hetman. Ehuru han redan var till åren kommen, beslöt han att
tillgodogöra sig det stora nordiska kriget i och för Ukrainas
frigörelse, och 1708 slöt han ett hemligt fördrag med Karl XII,
hvilken redan intagit en betydande del af Polen. Karl XII insåg, att
han blott i Ukraina kunde tillfoga tsarriket ett kännbart slag,
från hvilket, om det toge ordentligt, Ryssland aldrig skulle kunna
hämta sig, och på hösten 1708 afbryter han sin marsch mot Moskva
och tågar in på ukrainskt territorium. Men äfven Peter I inser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 18 21:53:52 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ukraina/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free