Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XVIII. Stulen lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STULEN LYCKA
173
»Varför det?»
»Av två skäl. Det ena, att vi komma mera mitt i
landet. Det andra, att vi komma närmare Frösön.»
»Tänka ni våga ett anfall på densamma?»
»Därom är intet avgjort ännu. Men förr eller senare
måste vi, förstås, ehuru utsikterna äro små... Å, hela
detta fälttåg är en fördömd historia, där vår otur varit
gränslös, och där ingenting hjälper.»
»Börjar ni tappa modet, riddar Urne?»
»Det är gjort för länge sedan, och man har kunnat
göra det för hälften av vad jag fått genomgå. Jag
kommer hit med uppdrag att söka vinna prästerna. Början
är ypperlig, ty jag finner er. Men så råkar jag ut för
en olyckshändelse, vars mörker det ännu ej varit möjligt
att genomtränga, och genom denna blir mitt uppdrag
outförbart.»
»Nej, riddar Urne. Detta var ingen olyckshändelse.
Det vart tvärt om ett nytt bevis för under vilken lycklig
stjärna ni är född. Nu veta vi, vad vi ej visste då, att
prästerna ej stå att vinna. Om vi fått veta detta i tid,
hade kanske alt varit förlorat. Nu fick ni i stället en annan
uppgift: att vinna bönderna.»
»Jag skall aldrig förgäta det kraftiga handtag jag
härvidlag fick av er, fru Karin. En sådan man som Isak
Ingemarsson är helt enkelt ovärderlig. ’Ramarne’ äro också
en makt.»
Han visste icke varifrån han fick det just nu men
han frågade sig själv: »Varför gav hon namnet ’Ramarne’
åt sammansvärjningen? Var det för att fästa mannens
håg och nitälskan vid densamma, eller var det för att
han skulle vara den ende synlige, ifall något skulle in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
