Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men du själf, gamle man, längtar icke äfven
du efter värme och tak öfver hufvudet, nu då
natten är inne och kylan faller?»
Då lyfte åldringen sin lykta, och ljuset föll
starkt på hans ansikte, och det hade ett uttryck,
stumt och gåtfullt som den stjärniga vinternatten.
Och han reste sig upp, och han växte inför
mig, tills han stod som ett berg med evig snö
på sin hjässa, och jag själf kände mig mindre
än det minsta kryp på marken.
»För mig finns icke natt, ej heller dag; och
jag får icke rum i människornas hus, och äfven
om jag det finge, skulle människorna icke släppa
mig in. Ty de känna mig icke.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
