Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16.
Mi0 uften fylldes med lergula moln, regnet öste,
och åskan kom rullande och skrällande in
öfver staden. Mörker föll öfver jorden, jag
tände min lampa och skrufvade luckorna för
mina fönster.
Då väktaren i domkyrkotornet tutade
midnatt, hördes ett skri som ur världens inelfvor,
och tvärs genom rummets gula lampdager klöf
sig ett blåhvitt blänkande svärd. Då jag såg
upp, satt en främmande man midt emot mig på
andra sidan bordet. Håret sken blåhvitt, som
ljungelden när åskan är midt öfver, samt föll i
orm- och zigzaglinier ned öfver pannhvalfvet;
munnens leende var ett barns, men ögonen voro
skelande som dårens.
»Jag är den vandrande juden, den man ock
Ahasvérus kallar. Jag är fågeln Fenix, som
brännes å bål hvart hundrade år, men står
lef-vande upp igen ur sin egen aska.»
En stund förflöt — en sekund eller en timme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
