Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organismers inverkan på stenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128
vätesvavla, den bekanta, lukten av ruttna ägg spridande, giftiga
gas, som utövar det allra största inflytande på förvandlingarna i
mineralriket. Gasen uppsuges av det i djupet cirkulerande
vattnet och kommer delvis med detta till jordytan, där vattnet
betecknas såsom svavelkälla. Sådana svavelkällor äro bl. a.
Aachen, Burtscheid och Baden (vid Wien). I många av dessa
svavelkällor avskiljes till följd av vätesvavlans sönderdelning i
beröring med luften, men i synnerhet under svavelbakteriernas
inverkan, svavel i form av vit grågulaktig gyttja. Under
tidernas lopp kunna dessa svavelavlagringar antaga betydliga
dimensioner. Betingelser för deras uppkomst finnas överallt, där
med bitumen genomdränkta gipsavlagringar uppträda eller där
gipshaltigt vatten i lugna, på multnande växter rika havsbukter
är rikt,på svavelutskiljande bakterier. En annan del av
väte-svavlan kommer med de underjordiska vattnen till klyftor, i
vilka den sammanträffar med samlingar av metallsalter och därpå
kan föranleda dessas utskiljande såsom svavelmetaller. På detta
sätt medverkar den vid multnande organiska substanser
uppstående vätesvavlan till uppkomsten av metallådror.
Som man ser, spela de små väsen, om vilkas tillvaro
människorna länge knappast hade en aning och om vilka kunskapen än
i dag hos den stora allmänheten är mycket ringa, en högst
väsentlig roll icke blott såsom betingelser för de högre djurens
tillvaro och hälsa, utan även i jordens historia både direkt såsom
bergbildare och indirekt såsom förmedlare av de oorganiska
föreningarnas omsättning på jorden.
Vi övergå nu till det medium, vari livet har sin rikaste varelse
och kemiska och fysikaliska krafter förena sig till den
kraftigaste verkan, nämligen till havet:
»På fjällens grund, i skum begraven,
slår havets breda flodvåg opp:
med ryckas fjällen, ryckas haven
i sfärers evigt snabba lopp::.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
