Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtens anpassning efter vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
309
torkans tid små blad. Man kan till och med som allmän lag
uppställa den satsen, att bladytans storlek står i direkt
förhållande till transpirationsbehovet, på samma gång som
bladformen på ett bestämt sätt beror av transpirationen. Barrträdens
nålar äro sålunda allmänt bekanta bladreduktioner med
tjock, ogenomtränglig, nästan läderartad yta. En
annan anpassningsform utgöres av de tätt intill stjälken slutande
Fig. 191. Rubus squarrosus från Australien.
fjällen hos Latrcea squamaria och många utländska Xerofyter,
borstbladen hos många stäppgräs, de runda, ofårade bladen hos
Juncacéerna och en mängd andra former. Till ytterlighet i
detta avseende gå emellertid vissa växter, som efter behov
inskränka bladen ända till oigenkänneliga taggiga nervis, såsom
fallet är t. ex. med australiska hallon (Rubus squarrosus, fig. 191).
Den på utomordentligt torra ställen växande Colletia cruciata har
rudimentära blad, som fullständigt ombildats till hårda tornar och
taggar (fig. 192). Ginsten (Genistd) och den taggiga fjärilsblomman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
