Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtens anpassning efter vattnet - Andningsrötter - Humusämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
324
deles särskild, hos xerofyterna obekant anpassning, nämligen
andningsrötter (fig. 75 sid. 137), knä-, kam- eller stavformiga, i
luften uppskjutande rötter, vilkas byggnad är förändrad,
svam-pig och mjuk, så att de tjäna till luftrum.
Humusämnena. Till salternas verkningar sluter sig det
inflytande, vissa ämnen i marken, de s. k. humusämnena, utöva på
växterna. Dessa ämnen bilda vad man vanligen kallar humus,
växt j ord eller mylla, som i själva verket icke är annat än
resultatet av den mineral innehållande markens omarbetning
genom livets krafter, dessa må vara av animalisk eller vegetativ
natur. Livet är redan så gammalt på jorden, säger France,
»att en stor del av dess fastland täckes av substanser, som
alla en gång varit levande. Särskilt nå i det gamla fruktbara
Europa idel rester av förgånget liv djupt ned i marken, och
just det uppåtsträvande växt- och djurlivet omarbetar och
förvandlar den livlösa materien till organiserad, livsduglig
substans.» Vid sönderdelningen av växternas och djurens lik
alstras vatten och kolsyra genom oxidation, och av deras
ägg-vitämnen uppstå ammoniak och salpetersyra, d. v. s. nitrat;
döden återgiver sålunda åt naturens kretslopp de för livet
viktigaste båda ämnena: kol och kväve. Däremot kvarstanna
mineralsalterna, vanligen kallade askbeståndsdelar, fullkomligt
oberörda i marken - såsom skriftens ord om människans
förgängelse lyda: »Av jord är du kommen, till jord skall du åter
varda.»
Detta är förmultningens väsentliga gång, vilken gör; att växterna
till följd av sin massa huvudsakligen komma att bestämma
humusbildningen. Till de råämnen, som på detta sätt alstras, kommer
emellertid den verksamhet, som utövas av djur, svampar och
mikroskopiska levande väsen i marken; och här öppnar sig en
underbar värld av ömsesidig anpassning och samarbete. Under
sökes litet god skogsmylla under mikroskopet, ser man, att den
skenbart döda, brunsvarta massan döljer det rikaste liv, som
endast undgår våra blickar genom sin litenhet. Varje liten
jordpartikel och smula av multnande blad och fibrer omspinnes av
de mångfaldigaste bruna och snövitt skimrande svamptrådar,
mellan vilka en skara mikroskopiska väsen kryper och slingrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
