Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humusämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
325
sig. Dessa väsen: glasklara slemkroppar, prydliga bruna,
liksom av glasspillror och sandkorn uppbyggda hus av alla möjliga
former, ur vilka långa trevare eller f införgrenade slemtrådar
utsträckas för att girigt gripa ett litet korn och draga in det i huset,
alla dessa tillhöra de enklaste levande väsen, som vi redan lärt
känna under namn av rotfotingar. Bland dem ligga i myllans
högsta lager såsom guldgrönt skimrande kulor encelliga alger,
mellan vilka slemsvampar krypa och en oräknelig mängd av de
mest olikartade bakterier myllrar. Men dessa svamptrådar,
rotfotingar, amöbor, alger, slemsvampar och bakterier arbeta
oavbrutet på att skapa den grönskande yppighet, som utmärker
växtvärlden. Genom att oavbrutet genomgräva marken,
upplösa varje korn i sina finaste beståndsdelar, smälta dem och i
sin kropp organiskt omgestalta dem eller, såsom alger, svampar
och bakterier, upptaga de enklaste kemiska ämnen i sitt livs
kretslopp och kemiskt omarbeta dem till högre föreningar skapa
de av förmultningsprodukterna åter näringsämnen för de högre
växterna. I detta arbete dela sig sålunda broderligt
mikroskopiska växter och djur, i det att de senare ombesörja den
mekaniska, de förra åter den kemiska delen; djuren göra marken
luc-ker, smulig och väl genomluftad, alger, svampar och bakterier
rikta den med de kemiska ämnen, som de högre växterna kunna
upptaga.
För att en för växterna brukbar humus skall kunna bildas
fordras emellertid, att de förmultnade resterna av organismer
skola blandas med markens mineraliska beståndsdelar. I en
lövskog täckes vanligen markens yta av ett olika tjockt lager
avfall, bestående av små kvistar, knoppfjäll, blomhängen,
fruktskal och framför allt blad, som i översta lagren ligga lösare, i de
djupare äro fastare hopklibbade och kringspunna av svampar.
Dessa lager, som innehålla trädens och örternas alla väsentliga
mineraliska näringsämnen, måste bringas djupare ned i
marken för att på nytt kunna tillgodogöras, och denna uppgift
tillfaller i första rummet daggmaskarna, i andra rummet
insekterna. Granskar man om hösten uppmärksamt marken i en
skog eller park, ser man tätt invid varandra nakna ställen,
vilka bestå av små hopar svartbruna, med knoppfjäll, bladnerver
och små bladfragment blandade jordklumpar, i vilkas mitt ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
