Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humusämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
340
mark och svarta torvmossar. Den mest spridda av dessa växter är
vår vanliga tätört (Pinguicula vulgaris), vars violblå små
blommor uppbäras av en smal stjälk utgående från mitten av en
bladrosett invid marken. Bladens sidokanter äro något
uppåt-böjda, varigenom varje blad blir en bred ränna med platt botten.
Denna ränna täckes av ett färglöst, klibbigt slem, som utskiljes
ur körtlar, vilka i stort antal äro fördelade över bladets hela övre
sida. Man har beräknat, att på en kvadratcentimeter av ett
blads yta komma 25,000 slemavsöndrande körtlar, och att en av
6-9 blad bestående rosett bär omkring en halv million.
Om körtlarna hastigt vidröras, såsom då en fast kropp
snuddar vid dem, eller av regndropparnas fall, åstadkommes ingen
förändring, ett längre tryck, som utövas av sandkorn, framkallar
endast en obetydlig ökning av slemavsöndringen. Men så snart
en kvävehaltig, organisk kropp kommer i långvarigare beröring
med körtlarna, så utsöndra dessa icke allenast mera slem, utan
även en sur vätska, som äger förmågan att lösa dylika kroppar,
såsom kött, levrat blod, mjölk, äggvita, ja till och med brosk.
Komma små insekter, såsom mygg, flygande till tätörtens blad,
så fastna de i dessas slem och bringas genom sina försök att
frigöra sig i beröring med allt mera av bladens utsöndring och
omkomma vanligen inom kort i denna samt smältas och uppsugas
av den sura vätskan, så när som på vingar, ben och andra
skelettdelar. Kryper insekten upp på bladets kant eller slå
sig myggorna ned på denna, så sker icke blott en avsöndring
från bladkantens fåtaligare körtlar, utan själva bladkanten
rullas inåt mot bladets mitt, där körtlarna avsöndra rikligast, och
på detta sätt skjutes insekten fram till bladrännan och bringas
i beröring med så många körtlar som möjligt. Vanligen dröjer
det några timmar till dess insekten, i synnerhet om denna är
något större, fullt invecklats i det hoprullade bladet, och mestadels
förgå 24 timmar till dess att densamma fullständigt upplösts
och uppsugits, varpå bladet åter utbreder sig och de inrullade
bladkanterna återtaga sin förra ställning.
Den verkan, som tätörtens sura körtelsaft utövar på
ägg-vithaltiga kroppar, överensstämmer fullständigt med
magsaf-tens verkningar hos djuren, och denna likhet i verkan mellan
tätörtens blad och djurens magsäck har, långt innan vetenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
