Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planeterna - Saturnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saturnus nära dubbelt så stor som hos Jupiter och mer än 30
gånger större än hos jorden. Enligt Barnards mätningar med
den stora refraktorn på Lickobservatoriet i Kalifornien (fig. 290)
är planetens diameter vid ekvatorn 123,000 km. och från pol
till pol 112,300 km.
Saturnus är visserligen blott en halv gång större än Jupiter,
men däremot 720 gånger större än jorden. Dess medeltäthet
uppgår emellertid icke till mer än 0,13 av jordens;
planeten är sålunda till och med lättare än ett lika stort klot
vatten, men tack vare dess storlek skulle man av densamma
kunna bilda 93 klot av jordens tyngd och täthet. Det avstånd,
varpå Saturnus rör sig i sin bana kring solen, är i medeltal 1,424
millioner km. och växlar mellan 1,330 millioner och 1,490 millioner
km. Solstrålningen till Saturnus är sålunda 90 gånger
svagare än till jorden, till vilken planeten närmar sig på ett avstånd
av 1,180 millioner km. Kring solen rör sig Saturnus mycket
långsamt, i medeltal endast 9,5 km. i sekunden, och behöver
för att tillryggalägga sin bana icke mindre än 29 år och 167 dagar.
Den starka avplattningen vid polerna antyder, att planeten vrider
sig kring sin axel med stor hastighet, och man har också funnit,
att planeten vrider sig kring sin axel på en tid av 10 timmar
14 minuter 23,8 sekunder. Hastigheten hos en punkt på Saturnus’
ekvator uppgår sålunda till 10,4 km. i sekunden, och ett
år på Saturnus omfattar i runt tal 25,000 Saturnusdagar. Den
sträcka, en fallande kropp på Saturnus tillryggalägger under den
första sekunden av sitt fall, är 4,3 m. Till följd av den stora
centrifugalkraft, som på Saturnus motverkar den centripetala
tyngdkraften, väger 1 kg. på jorden på Saturnus endast 0,89 kg.
Skulle planeten vrida sig blott 2 1/2 gånger hastigare kring sin
axel, skulle alla föremål vid dess ekvator förlora all egen vikt
och följaktligen förbli svävande.
Till följd av det starka molnhöljet kring Saturnus, ser man
ingenting av planetens yta, och även under de gynnsammaste omständigheter
med de starkaste teleskop förmår man sällan upptäcka
mer än tre eller fyra molnstrimmor vid dess ekvator. Saturnus’
sällsamma ring sågs för första gången av Galilei år 1610,
men först Huygens tydde 1659 dess egentliga beskaffenhet såsom
»en mot ekliptikan lutande tunn jämn ring, som ingenstädes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>