- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
568

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

568

av en enda brusten komet. På samma sätt torde även
stjärnfallens svärmar böra förklaras. Sålunda trädde en
stjärnfallssvärm i stället för den 1852 försvunna Bielas komet, som ägde en
omloppstid av 6,6 år. Dessa stjärnfall inställa sig omkring den
27 november och äro starkare för vart trettonde år. Både 1872
och 1885 inställde de sig punktligt, men den 27 november 1898
uteblevo de alldeles.

De viktigaste stjärnfallen tillhöra Perseidernas och
Leoni-dernas grupper, så kallade på grund därav att deras
utstrålningspunkter befinna sig i Perseus’ och Lejonets (Leo)
stjärnbilder. Perseidernas bana kommer jorden närmast den 10
augusti - den helige Laurentius5 dag - varför dessa stjärnfall
också kallats den helige Laurentius’ tårar. Hos Perseiderna har
man icke iakttagit några särdeles påfallande stjärnfall under
bestämda år, och det vill synas, som om den komet, som givit
upphov till dem, blivit så fullständigt upplöst, att den bildat en
någorlunda likformig stoftring. Hos Leoniderna måste däremot en
stark anhopning av materia finnas på ett ställe, eftersom
stjärnfallet efter denna svärm för vart 33:e år utvecklar sig starkare
än vanligt. Sålunda iakttog Humboldt ett utomordentligt
kraftigt stjärnfall i november 1799, och samma företeelse
upprepades under åren 1832 och 1833 liksom år 1866. Däremot var
Leonidernas stjärnfall 12-16 nov. 1899 mycket svagt.

Av de periodiska kometerna är Halleys komet den mest
bekanta och mest berömda. Edmund Halley (1656-1742)
beräknade dess bana enligt de kort förut av Newton angivna
principerna för tyngdkraften och fann, att kometen högst sannolikt
var identisk med de stora kometerna av 1607 och 1531. Man har
till och med kunnat följa densamma så långt tillbaka som till år
14 f. Kr. Efter året 1682 visade sig kometen 1759 och 1835,
och slutligen iakttogs densamma d. 20 april 1910, då den
genomgick sitt perihelium, sedan man likväl sett densamma redan i
september 1909. Kometen befann sig då på ett avstånd av
570 millioner km. från oss. Omloppstiden för Halleys komet
växlar till följd av de störande inverkningarna från planeterna, i
synnerhet från Jupiter, mellan 74 och 781/z år. På sitt största
avstånd från solen befinner sig planeten 35,4 gånger längre från
solen än jorden, nämligen mer än 5,000 millioner km; solen närmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:13:14 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free