Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
569
den sig däremot på blott 0,6 av jordbansradien, sålunda knappast
100 millioner km. Vid en så stor olikhet i avståndet från den
kropp, som attraherar densamma, är naturligtvis också den
hastighet, med vilken kometen rör sig i de olika delarna av sin
bana-mycket olika. Medan den i solens närhet tillryggalägger
omkring 120 km. i sekunden, sålunda fyra gånger så mycket som
jorden, rör den sig på avstånd från solen endast omkring 2 km. i
sekunden. Denna skillnad är visserligen stor, men hos andra
kometer, vilkas banor äro ändå mera långsträckta, förekomma vida
större motsatser i hastigheterna. Sålunda avlägsnar sig kometen
av 1860 icke mindre än 130,000 millioner km. från solen för att i
sitt perihelium närma sig henne på 240,000 km., d. v. s. endast
0,0062 jordbansradie. Denna långa bana tillryggalägger
kometen på 8,820 år och rör sig på sitt största avstånd från solen
blott 4 m., i sin största närhet åter 550 km. i sekunden. Ännu
långsträcktare ellipser beskriva kometerna 1840 II, 1847 IV,
1780 I och 1844 II, vilkas omloppstider utgöra 13,886, 43,954,
75,838 och 102,050 år. Den sista t. ex. närmar sig solen ända till
0,85 jordbansradier eller 126,5 millioner km. och avlägsnar sig
åter ända till 4,366,74 jordbansradier eller 650,644,5 millioner
km. I solens närhet rör den sig sex gånger snabbare än jorden i
sin bana kring solen, för att slutligen på sitt största avstånd från
denna endast bevara hastigheten hos en droskhästs jämna lunk.
I motsats till dessa oerhörda omloppstider har Enckes komet
en omloppstid av endast 3,3 år. Denna komet upptäcktes d.
26 november 1818 såsom en nästan uteslutande teleskopisk
komet, som* man på grund av dess ljussvaghet knappt kunde
iakttaga under två månader. Den tyske astronomen Encke, efter
vilken kometen fått sitt namn, fann, att dess bana, i stället för
att bilda en parabel, var en kort ellips med blott 3,6 års
omloppstid, vilket dittills aldrig iakttagits, då den enda komet, som man
ännu visste röra sig i en sluten bana, Halleys komet, behövde
75 år till sin omloppstid. Den nya kometen kunde också följas
tillbaka till år 1786, och Encke bestämde nu på nytt dess bana.
Kometen återkom 1822, men något tidigare än förut till sitt
perihelium, varav Encke drog den slutsatsen, att något fördröjande
medel funnes i världsalltet. Alla följande iakttagelser visade
också tydligt, att dess omloppstid och därmed dess bana blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
