Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världarnas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
598
Världarnas uppkomst. - Detta Andromedatöcken belyser
den bekanta, av den tyske filosofen Kant uppställda och därefter
av den franske astronomen Laplace utbildade teorien
om världarnas uppkomst. Kant har rätt att betraktas såsom
upphovsman till nebularhypotesen och grundade sina undersökningar
på de verkliga förhållandena i solsystemet och på
Newtons lära örn den ömsesidiga attraktionen hos all materia.
De slutsatser, till vilka Kant kom, äro i korthet följande. Vid
en undersökning av solsystemet väcka två anmärkningsvärda
egendomligheter vår uppmärksamhet. Den ena är, att sex planeter
och nio drabanter - så många voro nämligen kända på
Kants tid - röra sig i kretsar kring solen, icke blott i samma
riktning som solen själv vrider sig kring sin axel, utan också i
nästan samma plan. Detta grunddrag hos så många kroppars
rörelse kan förnuftigtvis icke vara rent tillfälligt; fastmer måste
vi tro, att det bör tillskrivas en bestämd orsak, som i begynnelsen
inverkade på alla planeterna.
En annan egendomlighet är, att vi finna de rymder, i vilka
planeterna kretsa, tomma eller så gott som tomma. Om nämligen
någon materia skulle finnas i dem, så är denna i alla fall
så tunn och fin, att den icke utövar något inflytande på planeternas
rörelse. Mellan dem finnes sålunda numer ingen materiell
förbindelse av något slag, genom vilken de skulle tvingas
till sin gemensamma rörelseriktning. Huru skola vi nu kunna
bringa denna rörelsens likformighet i överensstämmelse med
frånvaron av varje materiell förbindelse? Den naturligaste
förklaringen är att antaga, att en dylik förbindelse förr en gång
funnits, vilken åstadkom rörelsens av oss iakttagna lika riktning,
och att planeternas beståndsdelar fordom fyllde hela den
mellan dem belägna rymden. »Jag antager», säger Kant, »att
alla materier, av vilka de klot, som tillhöra vår sols värld, alla
planeter och kometer bestå, i alltings början voro upplösta i sina
elementariska grundämnen och uppfyllde hela den rymd av världsbyggnaden,
i vilken numer dessa bildade kroppar löpa omkring.»
I detta kaos funnos inga fasta gestaltningar, enär de särskilda
kropparne bildades först senare genom massdelarnas ömsesidiga
attraktion. »Olikheten hos elementens grupper bidrager
emellertid allra mest till rörelsen i naturen och bildande av kaos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
