- Project Runeberg -  Unorsk og norsk, eller Fremmedords avløsning /
753

(1881) [MARC] Author: Knud Knudsen - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Snyltedyr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Snyltedyr — Sod. 753
Snyltedyr (som Lus), u-kjo (utjo), n.
(okjø, okjee, u-ty), snake-dyr (Lm.), å’t,
n., snike-dyr? (i likhet med *snike-gjæst);
(paa gift), fiske-lus, f. Jfr. Utpi; Ind
volde.
Snyltcgjcest, snikje-gjæst, m., snultre-^.
(Lln., av knultre, o: snylte), slime-g.
(»d’er er inkje godt lag, utan der ær
ejn s.«), å’l, n., slekte, f. (jfr. gl. n.
slekta, List, Kneb), da6-3lat(o’, o), m., av
bod, r.., Gjcrstebud, og slot’, m. (slætte,
.1: slcenge), Dagdriver. Gl. n. doZBiottr.
Jfr. Skurra.
©uijltcmaage, se Maage.
Snylteri, sniking? Jfr. Snylte.
SnylterogN {-løn), fiåg(o)-raun (-rogn), m.
(fl»-r.). Sv. * flåg-rønn.
Snyltevorn, *snikjen. Gl. n. snfkinn.
Sllyltevcrxt (-plante), snikje - vakster(oV
IN. (?) (i likhet med snikje-gjæst), flåg(o)
-(somiflograun, 0. SnylterM"), klængje
vækst? Sy. klangvåkst. Jfr. *klængje
(-de), o: klatre); *klængjen, flin! til at
klavre.
Sncere. se Besn«re og Indvikle.
©noer^jc, se Snerpe.
Sncrrre (om Hund: rynke ©nuben og vise
Tcender), snarve(ar). Sv. * snarva.
©nært, se Snert.
Sncever, snæv (gl. n. snæfr; 3V. snaf),
trång(o), t.-rømd, strajpen. Noget f.,
snævleg. S. Landstr^g, trang-lænde, n.
Snceverhed, trång(o), m., snævlejk, m.,
trængd, f. (gl. n. f)r6ng6), trejning, f.
Jfr. Tranghed, Trcengsel.
Snceverhjertet, små-hjarta(d). Jfr. Smaa-
Ug, Bornert; Snusfornuftig.
Sncevre ( giøre sncrver, indstrcenke"), strupe
(— straup), strejpe (-te), trængje (-de).
Sncevring (sncevert Sted; jfr. Pas, Pas
sage, Smug), trång(o), m., ska’r, n.,
ejn-røme, f,, ejnang, m.; klype, f., svæng
(til *3vZen^a, indknibe, gj^re smalere);
(i Elv, Vandlpb; jfr. StrM), stråk(o),
n., stry’k, m., stræng, m., brå’t(o), n.,
kne’p, n.; jfr. strype, n., strøjpe, n.
(strøpe); (Punkt, hvor noget mpder el.
hindrer), mo’t, n. Jfr. nal3-rnot, naie(o)
mot, o: Svcrlg.
©nøftc, blåse (— bles), frøse (-te), *snukke
(ar), 3noke(ar), 3NU3e(ar), *vere(ar, gl. n.
vidra), vinde(ar); kjåste (kjaste, ar), talkne
(ar), tokne(oo, ar); *blåse i nasa. Jfr.
Puste, Fnyse, StMne. Du har ikke Bo
at blcefe i 9lcefen for det". Asbj. (Om
opstrcemte Dyr), øne (-te). Om*dau(n)sne
og *a3ne (asne), jfr. Stimle sammen.
©ttørc, snøre, n. Jfr. Skindbuxer.
Snore, at, *sn»re.
Snsrebaand (Snor med en Spids i Enden),
nål-rejm, f., *rykkje-band (rykkjinge-b.);
hork, f. H. L.
SnorliV, op-lo’t(u), in., liv-stykke, n. (ly
stykke).
Snavle (tale med (tær! Nceselyd), snulle, ar
(dv. snulling), *snurle, mnmre(ar), snakke
i ua3a.
©ø, su, f., sugge, f., purke, f., syte, f.
S., ung, syte-gris, m. Med su og gl. n.
syr (Sigurd Syr«), jfr. ku og kyr.
Sobel (Mustela zibellina), lekat? røjse
kat? Jfr. Hermelin.
Sober, -bre, ædruelig, måte-hålden, tarve
lig; «sindig», *visleg, klok, *vetog;
*blyg, *blygsleg, *^ranvar, *forøven,
*plent, krav-liten? (mots. krav-stor?),
krav-mild? Jfr. Beskeden (mots. For
dringsfuld).
Svciabel, omgængelig, «3ei3kapeli3«. *lag
før; *lag-kjær.
Social, borgerlig, samfunds-, samfundets,
iBainfun6et; Bainfun6iF (jfr. underfundig),
H. P. S. S.-Kontrakt, samfunds-avtale,
-pakt; inan-ilneiiein?, inellein man og
man, omgangs-(livet, o : bet s. Liv), sam
livs-. S. Fordcervelse, usædelighet i
det daglige liv. S. Instinkt, lag-kærhet?
Efter *i23’k^r, o: selslabskjwr, sel
flabelig". S. Interesse, samfunds
vel(færd). Politik og Samfundsstell"
(D^len), d: politifl og soc. stel.
Socialisme. H. P
. S. har fZelle33tan6B’
lære (om fellesskap i stand); saine)e
-lære? (Også i * finnes Baine^FN, f., o:
Fcrllessiab i Eiendom"). Begrepetskærne
må dog nøjere opgives, før godt norsk
ord kan påvises.
Socialist, liknets-inan? Jfr. Kommunist.
Socialistist-kommunistifißegjeringsforMp
menigmans-vælde. H. D.s forslag.
Sociere sig, gå i lag med, give s. i lag
m., slå sig sammen med.
©OCtetatre, medlem (av «selskap»), lag
man (o : Meddeltager i en Handel osv.").
©OCtCtct, »t^, *lag, *samlag, samfund,
bro(de)rskap ; (Kjpbmands-), handels-sam
lag. Jfr. Komftagni. S.—s-Kontrakt.
samlags-avtale. Jfr. Kontrakt.
©OCtU§, lem, medlem (av et nævnt lag),
lagman; deltager, medbro(de)r, *sælle,
3tal’dro6er. fazt-d. Jfr. Kammerat.
Sod (©^bning), såd(o), n. (Såd’, n. ær
KjpdsuPpe med Gryn el. Kaal").
Sod, so’t, n. Lag af fin S. Paa Gryder
el. Kjedler, ri’in, n., kål-him(o). Jfr,
gl. n. ketilhrim. Mk. *sotar, Skorstens
feier; sote, f., 2: Sodkvist at feie Ovne
med ; sot-grime, 2 -. Sodstribe ; sot-let(i’), 2 :
-farge, f.; soting, i., Rensning for ©.;
sotot, 1. sodet, 2. sodbrun («sotbrun hest«);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 23:40:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unorsk/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free