Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Bana och bangårdar - Projektering - Banbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROJEKTERING
51
varvid linjens längdmätning och terrängens lutningsförhållanden
markeras. Över planen och på samma blad ritas en längdprofil,
framställande markens höjdläge i linjen och djupet till fast botten i
mossar och annan lös mark, vattenstånd i vattendrag m. m. För större
tydlighets skull brukar man utföra profilen med en större skala för
höjdmått än för längmått. Sedan marklinjens profil uppritats,
inpassas den s. k. balanslinjen på sådant sätt, att skärningar och
bankar motsvara varandra. De därvid erhållna lutningarna mätas i "pro
mille", vilket tecknas °/00. Siffran 8 %0 utmärker sålunda, att
balanslinjen har en lutning, som motsvarar en höjdskillnad av 8 meter
mellan två på 1,000 meters avstånd belägna punkter. På profilen
markeras läge och huvuddimensioner för vägövergångar, trummor
för ledande av diken och mindre vattendrag under banan, broar över
större vattendrag samt andra s. k. konstarbeten. Under profilen
ritas slutligen en schematisk planbild av linjen med angivande av vissa
mått på kurvor m. m. Utom ovan beskrivna huvudritningar utföras
en mängd s. k. arbetsritningar i större skalor och med mera
detaljerade uppgifter, såsom sektionsritningar eller tvärprofiler för beräkning
av schaktnings- och fyllningsmassor, borrkartor och borrprofiler för
åskådliggörande av jordlagrens beskaffenhet, arbetsprofiler för
användning ute på linjen, detalj ritningar till broar, bangårdar,
stationshus och andra byggnader m. m.
Banbyggnad.
Arbetet med bildandet av skärningar och bankar kallas med ett
gemensamt namn terrassering. Denna kan antingen utföras för hand
med användande av enkla verktyg eller också med tillhjälp av
maskiner. De för jordschaktning vanliga handverktygen är skyfflar,
spadar, jordhackor och järnspett; vid bergsprängning begagnas stålborr,
släggor och spett.
Vid stora schaktningar användas numera ofta motordrivna
grävmaskiner, som framföras på för ändamålet utlagda järnvägsspår,
efterhand som arbetet framskrider. Maskinerna äro försedda med en
eller flera skopor, som gräva ut jordmassorna och lasta dem direkt på
vagnar. Grävmaskiner med en skopa eller enskopsverk kunna arbeta
i ganska hård och stenbunden mark, medan det andra slaget av
grävmaskiner, s. k. paternosterverk, bäst lämpa sig för lös jord. Dylika
maskiner äro utomordentligt arbetsbesparande. Sålunda kan man
under normala förhållanden schakta och lasta ända till mellan 1,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
