Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Från urskogens stigar till moderna lands- och järnvägar - Bana och bangårdar - Banbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
FÖRSTA DELEN. LANDS- OCH JÄRNVÄGARNA.
rande den koniska formen på järnvägsfordonens hjul. I syllarna
hugges för ändamålet en grund sned fördjupning under vardera
skenfoten, en s. k. loft.
Den i kurvor nödvändiga krökningen av spåret utföres med lätta
räler för hand genom spårets förskjutning åt sidan, sedan de raka
rälerna fastspikats vid syllarna. Grövre räler däremot krökas med
särskilda rälskrökningsmaskiner före inläggningen. I skarpa
kurvor säkras rälerna mot kullvältning genom klotsar, som inkilas i
lutande ställning mellan urtagningar i sliprarna samt vinkeln mellan
rälsens huvud och liv. Även en annan avvikelse från de vid rakspår
normala anordningarna förekommer i kurvor. För att möjliggöra
framförande av fordon, som icke hava i horisontalplanet vridbara
axlar, vilket är en vanlig konstruktion hos järnvägsfordon, måste
nämligen spårvidden ökas i kurvor med liten radie. Spårets
breddning varierar från noll till ett par centimeter, allt efter
kurvradier-nas storlek.
Materialet för spåranläggningen tillhandahålles arbetslaget lastat
på vagnar, som framföras efterhand som rälsläggningen fortgår.
På lagom avstånd efter spårläggningen följer ett annat arbetslag,
som förser spåret med underbäddning eller ballast. Denna har till
uppgift att hålla syllarna i ett fast och orubbligt läge samt utbreda
trycket från syllarna till underbyggnaden. Ballasten skall vidare
vara vattengenomsläpplig, för att syllarna skola hållas torra i största
möjliga mån. Ballasten är sålunda av synnerligen stor betydelse för
en järnvägs goda bestånd. Grovt grus är ett vanligt och gott
ballastmaterial, men granitmakadam är ännu bättre. Då de nämnda
materialen emellertid äro sällsynta i vissa trakter, måste de ofta
transporteras långa vägar. Men tack vare att arbetståg kunna framföras över
det nyutlagda spåret underlättas transporterna. Sedan de i
grusgropen eller vid makadamkrossen med eller utan maskinella hjälpmedel
lastade järnvägsvagnarna framkommit till arbetsplatsen, lossas
ballastmaterialet på ömse sidor om spåret. Lossningsarbetet underlättas
avsevärt genom användning av självlossande ballastvagnar, som
släppa ut sitt innehåll genom lättmanövrerade luckor i vagnarnas botten
och sidor. Då lossningen är färdig och tåget kört, utbredes
ballastmaterialet i spåret, som lyftes, litet i sänder under det sliprarna
understoppas. Genom två à tre sådana lyftningar bringas spåret
ungefär i sitt rätta böjdläge. Därefter justeras det, och ballastvallen
gives den enligt normalsektionen rätta formen. Därvid har man åter
att iakttaga särskild uppmärksamhet i kurvor. För att motverka
centrifugalkraften s inverkan lägges nämligen den yttre rälssträngen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
