Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Mekaniska landsvägsfordon - Ångautomobilen - Elektromobiler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 ANDE A DELEN. MEKANISKA LANDSVÄGSFORDON
matiska regleringsanordningarna för ångframställningen, är den
lätt och angenäm att köra. Som alla automatiska
apparater kunna dessa "hänga upp sig", och då är det ej så lätt att
justera felet, ty en kardinalanmärkning mot ångvagnen är just
dessa anordningars svåråtkomlighet. En annan nackdel är, att vagnen
ej är klar till omedelbar start, då den stått t. ex. natten över. I
kallt väder går det ej så snart att få upp ångtrycket, men i varmare
tager det ej mera än ett par minuter. Den oerhört hastiga
uppvärmning, för vilka rören då utsättas, torde medföra, att deras livslängd
ej är så stor. Ångvagnens största fördel skulle ligga i
bränsleekonomien. Med bensinens nuvarande pris kan detta dock vara ganska
omtvistat. Utförda prov hava visat, att en väl justerad bensinmotor
snarare ekonomiserar bättre med bränslet än en ångvagn.
Ångvagnarna hava en del beundrare, särskilt i Amerika, men
deras skara torde ej vara så stor, då där endast tillverkas ett par
tusental dylika mot c:a två millioner bensinautomobiler. Det är nog
också ganska säkert, att ångvagnarna, åtminstone såsom personbilar,
ej heller framdeles kunna upptaga konkurrensen med dessa, ty de
bensinmotorer, som numera tillverkas, gå lika tyst som den bästa
ångmaskin, och igångsättning och körning av den moderna automobilen
kan göras så mjukt, man någonsin kan önska. Den problematiska
bränsleekonomi en ångvagn möjligen kan uppvisa, betyder ej mycket
mot de antydda nackdelarna. I England användes dock, som i annat
sammanhang framhållits, ganska mycket ångdrivna lastautomobiler,
vilka oftast eldas med kol eller koks, det i England billigaste bränslet.
Kravet på lätt konstruktion, bekvämt handhavande etc. ställer sig
även helt annorlunda på en lastbil än på en personbil.
Elektromobiler.
Elektriskt drivna automobiler har använts ända sedan början på
1900-talet, men de hava ej fått någon större spridning. Dock
erbjuda de många fördelar, i det de äro tystgående, lättmanövrerade och
driftsäkra samt lätta att hålla rena. Men i gengäld vidlåder ett
mycket stort fel såsom av det följande framgår.
Vagnen framdrives av en eller tvenne elektromotorer med
ackumulatorbatteri som strömkälla. Det är här elektrobüen har sin svaga
punkt. Ackumulatorerna äro tunga och dyra såväl i anskaffning som
i drift och medgiva blott en ganska begränsad körsträcka, innan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
