Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Flygmaskiner - Motorflygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
ett fyrtiotal meter med en tvådäckare, i vilken han monterat en
aderton hästkrafters motor.
Han övergick sedan från fågelkonstruktionen till propellerdrivna
flygapparater, och vid en offentlig tävling i Kiel 1908 kunde han med
sin apparat flyga en kortare sträcka. Dåtida aeroplankonstruktioner
voro ju svaga, och detta gällde inte minst om motorerna, vilka
dessutom voro allt annat än så värst driftsäkra.
Så var till exempel den maskin, med vilken Wilbur Wright gjorde
sina uppmärksammade flygningar i Frankrike 1908, på en
motorstyrka av 24 hästkrafter, och hela maskinen vägde med bemanning
Fig. 44. Santos Dumonts lådaktiga tvådäckare från 1906.
omkring 500 kilogram, vilket motsvarar mellan åtta och nio kilogram
pr kvadratmeter av bärytorna. Att med en sådan maskin flyga i
nära tre timmar och tillryggalägga 125 kilometer, var sannerligen
en bragd både av föraren och konstruktörerna av motor och
aeroplan.
Från dessa flygningens genombrottsår kan också nämnas
maskinen La Demoiselle, vilken var sin tids minsta flygmaskin. Förutom
förare vägde den ungefär 120 kilogram, dess bärytor voro endast
elva kvadratmeter, men med denna veritabla pygmémaskin utförde
Santos Dumont i september 1909 en flygning på fem minuter, varvid
han flög över en sträcka av åtta kilometer.
Redan 1901 hade den tyske ingenjören Krebs byggt en
flygmaskin, som var avsedd att startas från vattnet, på vilket den vilade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
