Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Luftballonger, luftskepp och flygmaskiner - Flygmaskiner - Flygvapnet under kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 TREDJE DELEN. LUFTBALL:R, LUFTSKEPP O. FLYGMASKINER.
sättning av reservdelar, varför man på de flesta håll snart övergick
till att standardisera typen för sina krigsflygmaskiner. Vad
tyskarna beträffa hade de med vanlig precision och maskinell
färdighet snart stora flygmaskinsfabriker eller montageverkstäder i
närheten av fronterna.
Att börja med byggde man inte speciella typer för olika
krigsuppgifter, men så småningom uppkommo de lättare maskinerna för
spaning, större för mötande av fientliga flygares luftangrepp och de
stora bombkastningsmaskinerna, som måste ha ökad bärförmåga,
för att kunna medföra stora laster av tunga bomber.
Genom att den snabbaste och bäst flygdugliga maskinen hade
en viss överlägsenhet gentemot på detta område svagare
motståndare började man snart driva upp stigningsförmågan och farten till
en ståndpunkt som en fredlig utveckling säkert inte skulle medfört.
Hastigheten i horisontalplanet ökades på kort tid till två hundra
femtio kilometer i timmen. Och om man vid krigsutbrottet ansåg sig
Fig. 49. Tvärsektion av en vinge, visande den krumma ytan man
giver vingen för att öka dess bärighet.
nöjd med en stigningshastighet på ett tusen meter under tio minuter
så blev man snart van vid att fabricera maskiner, som stego till
denna höjd på halvannan minut. Bärkraften ökades till det
mångdubbla i jämförelse med vid krigets första luftstrider.
Genom att man ganska snart började bygga flygmaskiner med
två motorer uppnåddes större driftsäkerhet, och den flermotoriga
typen hade kanske låtit vänta på sig om inte hänsynen till en
skad-skjuten motor tvingat konstruktörerna att sätta in sin
uppfinnaretalang på detta område. Om ett bombaeroplan med stor last fick
motorstopp i eller blev skadskjuten på ena motorn, kunde föraren genom
den andra propellerns funktion utsträcka glidflykten så att han mera
än annars skulle varit fallet, kunde välja landstigningsplats.
Under kriget byggdes också kolossalt stora maskiner, vilka voro
ett slags luftens slagskepp. De kunde medföra en besättning på ett
trettiotal man och beväpnades med ett tjogtal kulsprutor jämte ett
par kanoner. I andra riktningen utbildades ett slags små
jagarma-skiner, scout-flygmaskiner och andra typer. Konstruktionen av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
