Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Rodd- och segelfartyg - Grekernas och romarnas sjöfart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
konstruktioner med ända upp till femtontalet roddarrader.
Emellertid sutto roddarna sida vid sida i mycket täta led, så ätt utrymmet
för deras del inte torde ha framkallat några speciellt stora
fartygstyper. För övrigt hade redan konung Ptolemeus IV av Egypten, som
regerade 221—224 före Kristus, låtit bygga ett fartyg, som hade
roddarrader till ett antal av — fyrtio.
De grekiska fartygen försågos snart med tvenne master, genom
att man lät en uppstående bjälke förut föra ett segel. Det var
således ett slags början
till den klyvarbom,
varmed man senare
försåg kryssande
segelfartyg, och
sannolikt ha redan
grekerna genom sina
iakttagelser funnit,
att man lättare
kunde styra skeppet
genom att giva detta
försegel vissa
lämpliga ställningar i
förhållande till vinden.
Förnämligaste framdrivningskrafterna för skeppen voro
emellertid roddarna. Dessa hade för övrigt olika rang. De på översta
roddardäcket, traniterna, voro de förnämsta och fingo deltaga i
striderna. De synas ha sluppit att deltaga i den egentliga
framdriv-ningsrodden och trädde i funktion endast, då det gällde att göra hög
fart på en mindre sträcka eller att uppdriva fartygets högsta fart
för att ramma ett fiendefartyg. Zygiterna hette folket i andra
rodd-raden, och de torde kunna kallas de egentliga sjömännen, ty de fingo
även deltaga i seglens skötsel, under det de nedersta raderna oftast
utgjordes av fångar, vilka fingo utföra det värsta slitet med själva
framdrivningsrodden.
BemanningssifFran har naturligtvis växlat högst betydligt, men
man kan antaga, att det i allmänhet funnits ett par hundra man
ombord i dessa fartyg. Det fanns förutom officerare och krigare,
upp-passning för dessa samt folk för matlagningen.
Grekernas fartyg med öppna relingar kallades aphrakt byggda,
och de med reling hette kataphrakt byggda. Vi ha tidigare nämnt,
att man hade ett slags vävskydd för roddarna i övre raden. Denna
skyddsgördel blev sedermera på de större fartygen ersatt av en fast
Fig. 13. Längdsnittssektion av en trier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
