Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen: Farkosten från den urholkade trädstammen till den moderna oceanflygaren - Från velocipedångare till flytande atlantparadis - Svenska ångsjöfartens uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
FJÄRDE DELEN. SJÖFARTEN.
råde Owen sin skapelse så att den nämnda sträckan kunde befaras på
tre minuter. Man räknade farten till ungefär fyra knop. Sedan
överflyttades båtens maskineri till en skovelhjulsbåt, Amphitrite, vilken
1818 sattes in i persontrafik och betecknas såsom Sveriges första
passagerareångare.
Men liksom i andra länder tog man till maskinerna för snålt, när
man experimenterade med ångfartygskonstruktioner i Sverige.
Kronprins Carl Johan lät sätta ångmaskin i sin lustskonert, men man satte
endast in en ångmaskin på ett tjogtal hästkrafter, och farten blev
heller inte mera än högst fyra knop. När så den av gjutjärn
förfärdigade pannan en dag
sprack, så tog man
maskineriet ur
lustskonerten.
Men Sverige kom
likväl att bli det land, som
— näst England och
Amerika — tidigast
fick en mera
omfattande reguljär
ångbåtstrafik. Ensamt Samuel
Owen tillverkade inte mindre än ett trettiotal maskiner för ångare.
Utvecklingen gick mycket snabbt, och redan på 1820-talet hade man
ångbåtstrafik på Mälaren, på Finland — Åbo — och på en del
öster-sjöhamnar ända ned till Ystad, som då var en betydande
överfartshamn till och från kontinenten.
Danmark fick sitt första ångfartyg — Caledonia — 1819 och i
Norge fick man första ångfartyget 1827. Att det gick snabbt
framåt med ångfartygsbyggandet i Sverige ha vi till mycket stor del att
tacka bröderna Anton Gustaf och Otto Edvard Carlsund. Dessa
konstruerade en hel del ångare med förbättrade maskinerier, på vilka
de uttogo patent. Den förstnämnde av bröderna, en lovande
mekanisk uppfinnare, avled i kolera 1834-, men den andre brodern blev
efter studier i Sverige och England chef för Motala verkstad, där han
verkade i ett trettiotal år och byggde många ångfartyg.
Bland byggena skall nämnas Motala varvs bygge Berzelius,
vilket uppvisades vid världsutställningen 1851 i London och väckte
mycken uppmärksamhet. Den engelska fackpressen skrev att man
här stod inför någonting som i prisbillighet och enkelhet
överträffade allt annat i ångfartygsväg. Det var särskilt den patenterade
carl-sundska vinkelmaskinen man beundrade. Carlsund inköpte sedan och
Fig. 44. John Ericssons propeller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
