Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen: Värmemotorer etc. - Kondensorer - Ångpannor, överhettare och förvärmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
ANDRA DELEN. VÄRMEMOTORER ETC.
att vattenstänk ryckes med av luften. C är en centrifugalpump, som
suger från brunnen D. Tryckvattnet passerar genom en insnörning
E, från vilken vattenstrålen med stor hastighet och högt tryck går
vidare genom tratten F. Där vattnet passerar in i tratten, som
strålen helt utfyller, ryckes luften med och komprimeras till atmosfärens
tryck, i det den upptages av vattnet. Blandningen av luft och
vatten föres bort genom avloppskanalen G. Kondensatet avgår genom
röret H och tryckes av pumpen I till matarevattentanken.
Den vattenkvantitet, som användes för kylningen, brukar vid
ång-turbinanläggningar vara 50 till 80 gånger den ångmängd, som skall
kondenseras. Vid en turbin om t. ex. 30,000 hästkrafter blir det en
hel liten flod, som skall pumpas genom kondensorn.
Ångförbrukningen håller sig vanligen mellan 4 à 5 kg. per hästkrafttimme för
stora anläggningar. Kylvattenmängden blir då c:a 10,000 ton eller
10,000 kubikmeter per timme, d. v. s. 165,000 liter i minuten.
Finnes ej riklig tillgång på vatten, måste man låta kylvattnet
cirkulera, så att det kan användas om och om igen. Då måste det
emellertid avkylas efter varje gång det passerat genom kondensorn,
ty där uppvärmes det i allmänhet till c:a 40 à 50°. Man kan då
antingen låta vattnet gå ut i en grund damm med tillräckligt stor yta,
i vilken vattnet avkyles, eller ock kan man låta det rinna ned
igenom särskilt konstruerade k y 11 o r n eller gradérverk,
varvid luften snabbare avkyler det över stor yta utbredda vattnet.
Ångpannor, överhettare och förvärmare.
Den första ångpanna, som användes för drivande av
ångmaskiner, var som vi förut sett "Papins gryta", vilken ju dock först kom
till praktisk användning för drivande av Newcomens atmosfäriska
ångmaskin. Då genom Watts uppfinningar ångmaskinen erhöll en
vidsträcktare användning och Papins panna till följd av dess form
och ringa eldyta befanns olämplig, uttog Watt år 1784 patent på en
panna av annan konstruktion. Denna var tillverkad av hopnitade
järnplåtar, till formen prismatisk och liggande, med plana gavlar,
övre delen halvcylindrisk, bottnen starkt inåtbuktad och även
sidorna något kupiga. Till följd av sin form kallades den
"koffertpanna", se fig. 34. Eldstaden befann sig under främre ändan, och
inmurningen var sådan, att eldflammorna först beströko bottnen, därpå
gingo in i ena sidokanalen i murverket, omkring främre ändan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
