Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Elektriska maskiner och kraftöverföring - Elektriska maskiner - Några historiska maskintyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA HISTORISKA MASKINTYPER
195
på järnkärnan liggande parallellt med rotationsaxeln, och i
färdig-lindat tillstånd hade ankaret utseende av en långsträckt cylinder.
Denna cylinder anbringades mellan fältmagneternas poler, vilka
avsvarvades så att ankaret blev så att säga på båda sidor omslutet av
magnetpolerna. Härigenom fingo kraftlinjerna kortare väg, och
magnetfältet blev starkare. Maskinkonstruktionen blev mera
kompakt och mindre skrymmande. Dessa förstlingsmaskiner voro
emellertid alla
behäftade med
den olägenheten,
att mycken kraft
åtgick för
om-magnetisering-en. Molekylar-friktionen var
stor och detta
hade till följd,
att
magnetlind-ningar och
järnkärnor blevo
starkt
uppvärmda, så att de
oupphörligt
måste avkylas med
kallt vatten.
Doktor
Paci-notti i Florens
var den förste,
som
konstruerade en maskin,
där induktorn
bibehöll likriktad
magnetism. Han konstruerade sålunda redan år 1860 en liten
elektrisk maskin med ringformig induktor, som befann sig i fältet
mellan de båda polerna från en permanent hästskomagnet. Den
permanenta magnetens poler voro halvcirkelformigt ursvarvade, så att de
nästan fullkomligt inneslöto den ringformiga induktorn. Först
tänkte sig Pacinotti induktorn stillastående, och trådspiralerna, som
omgåvo induktorn roterande i fältet, men detta erbjöd så stora
konstruktiva svårigheter, att han i stället utförde induktorn av
smidesjärn och anbringade lindningen på denna. Ringen med sin lind-
Fig. 21. Pacinotti-Grammes ringankare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
