Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Storstädernas tillkomst och deras tekniska utrustning - Tunnlar vid underjordiska trafikleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’268 TREDJE DEL. STORSTÄDERNAS TILLK. O. DERAS TEKN. UTRUSTN.
med schakt för presslufttillförsel. Härpå fylldes jord över, varpå
arbetet under tillförsel av pressluft kunde begynna. Jorden
utschaktades, och pålarna i de fyra mittelraderna skuros av, varpå
botten göts och tunnelrörringarna lades in,
varefter den övriga delen av
betongkroppen iordningställdes.
I en annan del av arbetet gjordes den
övre delen av betongkroppen först färdig
och sänktes ned på en platform, sedan
sidoväggarna till "sänkkistans" nedre del
förut gjorts i ordning. Man erhöll på så
vis även det önskade arbetsrummet, där
den nyssnämnda betongdelen utgjorde
taket och en del av sidorna. Härefter
gjordes den nedre delen av tunneln färdig
inuti "sänkkistan". Arbetsgången vid
bägge de använda metoderna framgår av
figuren.
Ett mera typiskt exempel på utförande
med sänkkista i vanlig mening är arbetet vid Detroitrivertunnelri,
som är en förbindelse mellan städerna Detroit och Windsor.
Tunneln utgöres av 2 parallella rör med 6,1 m. inre diam. och 8,0
m. axelavstånd. Rören bestå av en
järnmantel av 9 mm. tjocklek och 7,1
m. diam., som invändigt är försedd med
ett betonglager av 50 cm. Rören äro
Fig. 73. Bilden visar
hur grunden till
East-Rivertumneln förstärktes genom pålning.
Fig. 74. Arbetsstudium vid Harlem-Rivertunneln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
