Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Alfabetets ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALFABETETS URSPRUNG.
11
återgav man bildskriften med en snabb och starkt stiliserad skrift,
"den hieratiska", för uppteckningar, som icke voro ämnade att
bevaras —, så utvecklades den kinesiska såväl som den babyloniska
bildskriften snart till stereotypa, stiliserade tecken, vilkas likhet med
de ursprungliga bilderna är svår att upptäcka.
Frågar man nu, vilket av dessa gamla bildskriftsystem som
ligger till grund för alfabetets utformning, när denna ägt rum, och
vem som utfört denna geniala
förenkling, så möta vi en rad
■olika hypoteser och försök till
problemets lösning. Utan att
gå in på detaljer i denna ofta
hetsiga diskussion, måste till
en början påpekas, att
utgångspunkten för densamma
var ovannämnda grekiska fenicier-sägen. Emellertid förskrevo sig
de feniciska och kartagiska (Kartago var en fenicisk koloni)
inskrifter, som voro kända, när diskussionen började, från 4—3:e
århundradet f. Kr. (fig. 5). Först långt senare har man på en bronsskål
från Cypern funnit ett brottstycke av en fenicisk inskrift, som
kanske är från det 11—10 :e århundradet f. Kr. Intresset samlade sig
därför helt naturligt kring de gamla palestinska inskrifterna,
Mesainskriften från Moab (9—8:e århundradet f. Kr.) och
Siloa-inskrif-ten i Jerusalem (720 f. Kr.: fig. 6). Dessa inskrifter visade
forskaren den äldsta formen av det nordsemitiska alfabetet. Detta
sparsamma material supplerades av den hebreiska kvadratskriften (c:a
400 f. Kr.), med vilken judarna nedskrivit sina heliga skrifter efter
hemkomsten från den babyloniska fångenskapen. Man kunde tydligt
se, att den hebreiska skriften var en bearbetning av den feniciska
grundvalen, och i de hebreiska namnen på bokstäverna trodde man
sig ha en utgångspunkt för fastställandet av vilka bildtecken som
kunde ligga till grund för den feniciska uppfinningen av alfabetet.
Själva namnet "alfabet" är som bekant en förkortning av början
på de grekiska bokstävernas namn: alpha, beta, gamma, delta (a, b,
g, d) o. s. v. Dessa grekiska namn åter äro tagna från de
nordsemitiska, vilka enligt den hebreiska traditionen äro: ’alef, beth, gimel,
daleth o. s. v. Nu betyder ’alef "oxe", "tjur", beth "hus", gimel
"kamel", daleth "dörr", och man drog då helt enkelt den slutsatsen,
att bokstävernas namn visade tillbaka på bilderna av en oxe, ett hus
o. s. v. Man bemödade sig att överallt påvisa sammanhanget mellan
■de traderade hebreiska namnen, de feniciska teckenformerna och de
Fig. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
