- Project Runeberg -  Uppfinningarna / 7. Från runristning till rotationspress /
65

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen: Skrivtecknens uppkomst och utveckling genom tiderna - Etsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETSNING

65

finnes en särskild glasetspasta, men det användes även fluorvätesyra
för detta ändamål. Kungsvatten är det vanliga etsningsmedlet, då
det gäller att etsa på guld eller elfenben.

Genom att låta plåten utsättas för etsbadet längre eller kortare
tid kan konstnären framkalla åsyftad etskraft på plåten. Då plåten
endast lägges i badet en gång talar
man om uniform syrebehandling,
syran tager då lika över hela plåten.
Emellertid finns det konstnärer, vilka
använda valöretsningen, det vill säga,
att de genom att utsätta olika partier
av plåten för olika lång syrepåverkan
avse att framkalla olika
valörvärden i olika partier av plåten. Det man
inte önskar ha djupare etsat
översmetas med täckfernissa, som hindrar
syran att vidare verka på dessa partier
i plåten. De delar av plåten, som man
önskar djupare etsade lämnas otäckta
och bliva således fortfarande
påverkade av syrebadet under den tid de åter
läggas i detsamma. Med detta
förfaringssätt upprepat för olika
plåtpartier kan olika djup etsning
åstadkommas i plåtens olika detaljer. Det finns konstnärer, vilka täcka och
doppa sina plåtar i badet över ett tjogtal gånger innan resultatet
tillfredsställer dem.

Vid mjukgrundsetsningen utföres teckningen på ett över plåten
fästat kornigt papper. Vi nämnde nyss att vid detta förfaringssätt
har etsningsgrunden försetts med svinister så att den är ganska
mjuk. När konstnären tecknar på papperet fastnar detta vid
grunden på de delar, som beröras med pennan eller såsom instrumentet
kallas crayon. Konstarten benämnes även stundom
autocrayonets-ning. Vid borttagandet av papperet från den färgritade plåten
följer grunden med på de delar, vilka crayonen berört. Vid etsvätskans
tillträde till plåten uppstår således en etsad bild av det på papperet
ritade.

Ett annat slag av penn- eller kanske hellre penseletsning
förekommer. Med vanligt svart bläck — som något uppblandats med
socker — tecknar man med penna av stål eller fågelfjäder eller med en
liten pensel den skiss man önskar etsa. Teckningen göres direkt på

Fig. 42. Stickande herdeflicka.
Etsning av Millet.

VII 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:15:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppf/7/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free