Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografier över uppfinnare - Ford, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
BIOGRAFIER ÖVER UPPFINNARE 58
gående än på goda och hållbara vagnar. Ford försökte nu också
bygga en snabbgående vagn, och på sin första kapplöpning lyckades han
med denna slå Amerikas dittillsvarande bilchampion Winton. Detta
inbragte honom den reklam, som folk önskade läsa. Han fick sälja
några vagnar och grep sig an med byggandet av en fyrcylindrig motor
för en stor kapplöpningsbil. År 1903 hade han och medhjälparen
Cooper denna färdig, och ifråga om hastighet, den enda av en bils
meriter, som folk ännu frågade efter, skulle denna bli ett rekord.
Motorn var på 80 hästkrafter, vilket ingen ännu hade hört talas om.
Bilen hade blott en sittplats, ty Ford ansåg, att det var nog att en
människa riskerade livet. Han provkörde den och fann, att den vid
full gas verkligen kunde bjuda på sensation ifråga om hastighet.
Varken hans medhjälpare eller han själv ville åtaga sig ansvaret att köra
den på tävlinng, men de lyckades få tag i en professionell cyckelåkare
vid namn Oldfield, som aldrig tyckte att någonting gick fort
tillräckligt. Denne lärde sig på en vecka att manövrera odjuret, vilket var
ett verkligt konststycke och en hel prestation i jämförelse med
körningen av en av våra dagars snabbgående bilar. Man hade nämligen
då ej ännu funnit på styrhjulet, utan styrningen utfördes med en
stång, och det fordrades en stark karls hela styrka att hålla vagnen
i rätt kurs.
Kapplöpningsbanorna voro på den tiden ej försedda med vallar
och ingen visste egentligen hur stor hastighet man kunde uppnå.
Oldfield förstod bättre än någon annan vad vägkrökarna betydde, och
då tävlingen kom, körde han hela tiden i full fart, och var vid målet
en halv engelsk mil före nästa man på den tre eng. mil långa banan.
En vecka efter denna seger startades Fordbolaget. Hitintills,
alltså år 1903, hade Ford i sin egen lilla verkstad vid Park Place i Detroit
byggt tjugofem bilar. Han beslöt sig nu för tillverkning i stor skala.
Själv var han styrelsens vice ordförande, verkställande direktör,
ritare och verkmästare. Aktiekapitalet var hundra tusen dollars,
varav Ford själv ägde en fjärdedel. Det ursprungliga bolaget var
sålunda ej något särdeles vidlyftigt företag. Man hyrde en
snickareverkstad, men eftersom man icke hade råd i början att inköpa maskiner,
tillverkades automobildelarna efter Fords egna ritningar av en hel del
olika fabrikanter, varefter de sammansättes i verkstaden och hjul,
gummiringar och karosseri påmonterades.
Den av Ford här använda metoden att låta tillverka detaljerna,
var så bast sker, och sedan sammansätta dem på avsättningsorten,
visade sig fullt riktig och begagnas ännu av honom, ehuru skillnaden
numera är den, att han själv äger eller kontrollerar de flesta detalj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
