Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Dagens indelning och den mekaniska tidmätningen - Det moderna uret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TIDEN.
Icke heller nu förblev Huygens utan avundsmän, därtill var torsionspendeln i
hans portativa ur av alltför epokgörande betydelse. Urmakaren Turet försökte göra
gällande, att han själv var upphovsmannen till den bärande idén, men genom Colberts
ingripande nödgades Turet skriftligen avstå från alla anspråk. Mindre medgörliga
motståndare fann Huygens i engelsmannen Hooke och fransmannen Hautefeuille.
Robert Hooke, vilken utan tvekan måste betecknas som en ovanligt genial man,
påstod sig redan 1658 ha kommit på idén att använda en spiralfjäder för att »reglera»
balanshjulets gång vid ett vanligt hjulur, och han hade meddelat denna tanke åt några
medlemmar av engelska vetenskapsakademien, bland dem lord Brouncker. Han anklagade
nu akademiens sekreterare för att ha förrått idén till Huygens, men lord Brouncker
lämnade vittnesbörd, som ställde både Huygens och sekreteraren utom räckhåll för
anklagelserna. Huruvida Hooke’s »reglering» med en stålfjäder verkligen byggde på en insikt
om att torsionspendeln äger en bestämd svängningstid får lämnas därhän. Någon djupare
insikt i svängningsrörelsen har han, i olikhet med Huygens, aldrig dokumenterat. Långt
före Hooke hade man i Nürnbergeräggen »reglerat» med ett släpande svinborst, således
med en fjäder, men denna reglering är något helt annat än en p e n d e l med bestämd
svängningstid. Något försprång vid idéns praktiska förverkligande kunde Hooke icke
heller hänvisa på. Det äldsta med oro försedda engelska uret, vilket tillhörde Karl II,
bar visserligen på latin inskriften »Uppfunnet av Hooke 1658, tillverkat av Tompson
1675», men intet bevisar att detta ur tillverkats oberoende av Huygens’ i februari 1675
publicerade beskrivning.
An mindre grund till uppfinnareanspråk synes Hautefeuille ägt; icke dessmindre
förblev han hela sitt liv Huygens’ bittra fiende. En tillämnad instämning av Huygens
inför Paris domstolsmyndigheter fick Hautefeuille återvisad, och i stället sökte han
i en 1675 publicerad skrift »Fakta rörande fickuren» vinna gehör för sina anspråk.
— Hur typisk är icke denna strid mellan å ena sidan representanter för vaga idéer
och å den andra representanter för den i alla sina praktiska detaljer verkligt
genomtänkta uppfinningen!
Sedan Huygens lyckats övervinna alla de praktiska svårigheter, som ställde sig
i vägen för såväl den vanliga som torsionspendelns utnyttjande till en noggrann
tidmätning, följde andra uppfinnare efter och förbättrade i många avseenden än mer urets
konstruktion. Londonurmakaren William Clement införde 1675 hakgången, d. v. s.
en speciell formgivning åt såväl steghjulets tänder som åt den till pendeln kopplade
mekanism, vilken en efter en framsläpper steghjulets tänder. Därmed var första ansatsen
gjord att genom själva »gången» realisera konstant svängningstid medelst skarpt
begränsade pendelutslag, så att användningen av de något opraktiska
cykloid-vingarna blir överflödig. En annan engelsk urmakare, den ryktbare George Graham,
förbättrade hakgången ytterligare 1715, och så småningom framväxte därur vår tids
ankargång. Är 1695 uppfann engelsmannen Tompion den för fickurens utveckling så
betydelsefulla cylindergången. Under 1700- och 1800-talen har uret gått mot en allt
större och större fulländning, men alla de olika mekanismer, som därvid uppfunnits för
att göra gången så regelbunden och exakt som möjligt, kunna icke här bli föremål
för någon redogörelse, utan läsaren hänvisas till femte delen av detta verk. Sådana
mekanismer, som återspegla utvecklingen av dynamiken (rörelseläran), skola vi dock
något belysa i samband med dynamikens fundamentala satser.
Ett slags förbättringar av helt annan än rent mekanisk art vilja vi här omnämna
i största korthet för att i värmeläran återkomma till dem. Det är de anordningar som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
