Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Dagens indelning och den mekaniska tidmätningen - Det moderna uret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK TIDMÄTNING. DET MODERNA URET. 45
dags sanna tidsmått, så komma nödvändigtvis de bägge uren att trots detta under vissa
årstider avvika från varandra en kvarts, ja en halv timme, medan de återigen
överensstämma till andra fullt bestämda tider. Att det verkligen förhåller sig så, kan man övertyga
sig om genom den här bifogade tabellen för tidsekvationen (tidsutjämningen); men
först vill jag yisa, huru denna skall användas.
Ur tabellen tager man tidsekvationen för den dag, vid vilken man ställt pendeluret
efter solen eller efter ett solur, och likaså för den dag, på vilken man vill fastställa
huruvida pendeluret (fortfarande) angiver dagens sanna tidsmått. Är nu den första dagens
tidsekvation större än den följande dagens, så måste pendeluret gå före soluret, och just
så mycket som differensen mellan de båda tidsekvationerna. Låt exempelvis solens och
pendelurets gång stämma exakt den 5 mars; denna dags tidsekvation finner man i tabellen
vara 3m lls. Ville man sedan den 20 mars kontrollera om pendeluret angiver ti mm ar na
riktigt, så uppsöker man denna dags tidsekvation, 7m 27s. Eftersom detta tidsmått med
4m 16s överskjuter den förra, så måste pendeluret gå lika mycket före soluret. Visar sig
annorlunda vara fallet, så kan man därur lätt bedöma, hur mycket pendeluret dagligen
drager sig före eller efter.»
Huggens’ tabell över tidsekvationen.
Dag. Jan. Febr. Mars. April. Maj. Juni. Juli. Äug. Sept. Okt. Nov. Dec.
m s m s m s m s m s m s m s m s m s m s m s m s
1 10 40 2 3 2 15 11 18 18 32 18 10 12 19 10 4 16 25 26 30 31 55 25 34
5 8 45 9 0 3 11 12 34 18 59 17 30 11 38 10 23 18 1 27 43 31 50 23 55
10 6 34 0 0 4 29 14 6 19 22 16 35 10 52 10 58 19 21 29 2 31 22 21 43
15 4 41 0 12 5 58 15 25 19 29 15 37 10 19 11 48 21 4 30 9 30 32 19 14
20 3 11 0 40 7 27 16 34 19 18 14 32 9 54 12 57 22 52 31 4 29 23 16 44
25 1 52 1 26 9 1 17 33 18 57 13 27 9 46 14 16 24 33 31 38 27 51 14 12
30 0 51 10 40 18 23 18 26 12 30 9 56 15 45 26 11 31 55 25 58 11 40
»Vid beräkning av tabellen begagnade jag mig av två omständigheter, som
astronomerna känna till: èkliptikans lutning och solens varierande hastighet under dess
vandring genom ekliptikan. Detta följer å ena sidan av teorien, men å andra sidan bekräftas
detta av den erfarenhet, som med hjälp av dessa ur står att vinna och som utan dem
omöjligen skulle kunna erhållas. Vi hava nämligen dagligen iakttagit solen, ofta under
loppet av flera månader, i det ögonblick då den passerar genom meridianen och därvid
funnit en fullkomlig överensstämmelse mellan dessa observationer och den här beräknade
tidsekvationen.»
Den variation i soldygnets längd, som envar således med hjälp av ett ur kan
observera på så sätt, att man varje dag antecknar klockslaget för den sanna middagen, d. v. s. för
det ögonblick då solen står rätt i söder, var, som Huygens framhåller, av astronomerna
känd på ett helt annat sätt, nämligen som en ojämnhet uti solens rörelse i djurkretsen,
men ingen hade före Huygens tänkt sig, att ett mekaniskt ur skulle kunna gå med en
sådan precision, att man med det skulle kunna kontrollera solens rörelse. Med de
vattenur och hjulur man före Huygens ägt var också en dylik kontroll otänkbar, ty dessa ur
krävde faktiskt tillsyn varje dag, för att man skulle kunna lita på deras gång. Ja, hjuluren
fick man ofta hjälpa i gång, när de då och då hakade upp sig, och det var ingalunda något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
