Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidsbestämning medelst vinkelmätning - Vinklars uppmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TIDEN.
Nonie. Problemet om en skarp skalavläsning fick en ännu bättre lösning än Tyko
Brahes transversalskala genom införandet av en s. k. nonie eller vernier. Det förra namnet
användes mest i Sverige och hänsyftar på spanjoren Nonius, vilken länge, ehuru med
orätt ansetts som uppfi nnaren, det senare hänsyftar på den verklige uppfinnaren,
fransmannen Pierre Vernier, vilken 1631 beskrev instrumentet uti en då utgiven bok med
titeln »Den matematiska kvadrantens konstruktion, användning och egenskaper».
Principen för nonien ha vi redan haft tillfälle belysa i samband med koincidensmetodens
tillämpning på två skalor. Nonien består nämligen av en liten skala fästad vid den
vridbara alhidaden på det ställe, där annars
dess index skall sitta, och noniens nollstreck
ersätter själva index. Denna nonieskalas
skaldelar äro en viss bråkdel av cirkelskalans och
kunna därför med hjälp av koincidensmetoden
användas till en noggrann mätning.
Vill man exempelvis avläsa tiondelar av cirkelskalans delstreck, förses
nonie-skalan med 10 stycken skaldelar (11 streck) vardera utgörande 9/io av cirkelskalans
skaldelar (se fig. 38). Inställes noniens nollstreck (C fig. 38) mitt för ett delstreck
(A fig. 38) på cirkelskalan, vilket vi ju uttrycka kortare så, att nollstrecket koinciderar
med ett av skalans delstreck, så koinciderar noniens tionde delstreck (D fig. 38) också
med ett delstreck på cirkelskalan, nämligen med det nionde räknat från nollstreckets
koincidens. Inställes noniens nollstreck något förskjutet i förhållande till ett skalstreck,
kommer varken detta eller det tionde noniestrecket att koincidera med något skalstreck
utan en mer eller mindre skarpt utpräglad koincidens inträffar i stället för något
annat noniestreck. I fig. 39, där antalet delstreck från E till C skall uppskattas i
bråk
Fig. 37. Olika former av hårkors.
Fig. 38. Nonie CD, vars tio skaldelar
ha samma längd som nio av skalans
AB skaldelar.
Fig. 39. Stycket EC överskjuter 12
skaldelar med ett stycke, som nonien
visar vara 0.8 skaldelar.
delar, inträffar koincidensen för nonieskalans åttonde delstreck; denna koincidens är
visserligen ej fullt exakt, men det sjunde noniestrecket hgger till höger om närmaste
skalstreck, medan det nionde tydligt Egger till vänster, och därför kan koincidensen anses
inträffa för just det åttonde delstrecket. Ur denna koincidens kan man i tiondels
skaldelar ange, hur mycket noniens nollpunkt C ligger till sidan om närmast lägre
skalstreck, på fig. 39 angivet med bokstaven g och motsvarande 12 skaldelar från A.
Differensen mellan noniens skaldel (9/10) och cirkelskalans (l=10/10) är av cirkelskalans
skaldel eftersom 10/10 9/10“■1/10- När åttonde noniestrecket Egger mitt framför ett
skalstreck måste det sjunde således vara förskjutet rlw = 0.1 skaldel tiU höger, det sjätte är
ytterEgare förskjutet Wq skaldel således inaEes 2/10 = 0.2 skaldelar, det femte
noniestrecket som är det tredje i ordningen från koincidensen räknat är således förskjutet
3/10 = 0.3 och nollstrecket som är det åttonde från koincidensen räknat är således
förskjutet 8/10 = 0.8 delstreck till höger om cirkelskalans närmast till vänster Eggande
delstreck, som utvisar 12. Härav sluta vi till att index C å fig. 39 anger 12.8. Som aEmän regel
gäller, att när index icke koinciderar fullständigt med något skalstreck utan är
förskjuten, så uttryckes förskjutningen i ett visst antal tiondels delstreck, och detta antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
