Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidsbestämning medelst vinkelmätning - Astronomisk tidsbestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBESTÄMNING MEDELST VINKELMÄTNING. ASTRONOMISK TIDSBESTÄMNING. 65
frikopplas från den automatiska rörelsen, så att mikrometerskruvarnas trummor kunna
skötas för hand. Genom anordning med elektriska kontakter kan härvid mikrometerns
rörelse grafiskt registreras och sättas i samband med nyssnämnda kronograf. En dylik
anordning benämnes opersonlig mikrometer.
Till sjöss är det omöjligt att uppställa ett passageinstrument, ty fartygets rörelse
förhindrar en noggrann inställning i meridianen. Om man därför använder den
indirekta bestämningen av en stjärnas timvinkel med hjälp av stjärnans höjd, och efter
denna indirekta bestämning minskar timvinkeln med stjärnans rektascension, så får
man st järntiden för observationsögonblicket. Härvid kommer formeln 2. å sid. 56 till
användning omskriven på följande sätt
sin h — sin cp • sin ö
c os t — –––––––––-.
cos -p . cos ö
Fig. 45. Opersonlig mikrometer.
Så snart ortens polhöjd cp och stjärnans höjdvinkel h äro uppmätta, kan man med
kännedom om stjärnans deklination (som fås ur tabellverk) beräkna timvinkeln t. Formeln
föreskriver, att man i en sinustabell
uppsöker de mot höjdvinkeln, polhöjden och
deklinationen svarande talen (sin h, sin cp
och sin d). Därpå multipliceras de två
senare talen med varandra, och
produkten dragés från det första talet; det så
erhållna nya talet divideras med talet
cos (p • cos d, d. v. s. med produkten av
de tal som i en sinustabell svara mot
komplementvinklarna till polhöjden och
deklinationen, 90° — cp och 90° — d, och
på så sätt erhålles det definitiva tal,
som utgör cosinus för timvinkeln. I en
sinustabell kan man uppsöka den vinkel,
som ger detta definitiva tal till sinus;
komplementvinkeln till denna vinkel är
just den sökta timvinkeln. Hela
mät-ningsproceduren gäller således stjärnans
höjdvinkel och polhöjden, och dessa två
vinklar uppmätas nu för tiden med en
sextant.
Tack vare radiotelegrafien har tidsbestämningen i hög grad förenklats, i det att
från olika observatorier på jorden, främst från Paris genom förmedling av Eiffeltornets
radiostation, tidssignaler regelbundet utsändas och kunna med enkla mottagare
avlyssnas. Enär jorden har klotform, kommer st järntiden ej att vara densamma för
olika orter annat än när de Egga på samma meridian (jfr sid. 122); tidsmåttet är
därför intimt knutet till rummet, och man har nödgats indela jorden i bälten med vissa
genomsnittstider, s. k. zontider. I Sverige användes medeleuropeisk tid, svarande mot en
meridian belägen 15° östligt från Greenwich. En karta med jordens indelning i zontider
återfinnes på sid. 122.
Förutom radiosignaler användas sedan gammalt tidkulor liknande dem, varmed
svenska navigationsskolor äro utrustade. Vid en bestämd tid på dagen får denna kula
5—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
