Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Metersystemet och moderna längdmätningsmetoder - Internationell standardisering - Tillverkning och kontrollering av längdmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERNA MÄTMETODER. TILLVERKNING OCH KONTROLL AV LÄNGDMÅTT. 145
halvor, så att det nästan liknar ett H. Fig. 94 visar en modern H-form ägande samma
egenskap; den övre ytan på mellanbalken ligger så, att om hela linjalen böjes, så
sträckas visserligen alla skikt på ena sidan därom, medan de på den andra sidan
sammandragas, men själva denna skiktyta, på vilken graderingen gjorts, bildar en
övergång mellan dessa två olika slags skikt och utgör därför den s. k. neutralytan, vars
längd är oberoende av böjningarna. De bägge streck, som markera meterns längd, äro
inritsade med diamantspets i linjalen med ytterst fina streck; bredden på strecken utgör
endast ungefär en tusendedels millimeter, d. v. s. en milliondels meter eller en
mikrometer, vilket mått korteligen benämnes en mikron, för att man skall kunna undvika
sammanblandning med den apparat, som gemenligen kallas mikrometer. För att ytterst
fina streck skola kunna erhållas, bör åtminstone den del av linjalen, där strecken
uppdragas, vara av en lätt delbar metall, därför sammansättas dylika likare ofta av olika
metaller, exempelvis av silver till graderingen och kromnickelstål till själva Hkaren.
Tillverkning och kontrollering av längdmått.
Delningsmaskiuen. Den metod man numera använder sig av för graderingen av
streckmått och som under 1800-talet utvecklats efter franskt mönster företer stor likhet
med här tidigare omnämnda metod för gradering av cirkelskalor (sid. 62). Även här
använder man sig av en s. k. delningsmaskin, vars väsentligaste del utgöres av en
mikrometerskruv, d. v. s. en med graderad trumma försedd noggrant gängad skruv. En
bänkanordning {B fig. 95) är genom denna skruv ghdbar utefter två skenor sittande på
det fasta stativ, i vilket mikrometerskruven är monterad, så att den kan vridas utan att
förskjutas. Bänken, på vilken den till gradering utsedda linjalen fastskruvas, är
nämligen genom en mutteranordning förbunden med skruven, och för varje varv på
mikrometerskruvens trumma (T) flyttas därför bänken ett stycke hka med skruvgängans
höjd. Genom den påhängda lasten L tryckes skruven alltid med samma kraft mot gängan
i bänkens mutter, och på så sätt förhindras dödgång, hksom vi tidigare sett, att man gjort
vid okularmikrometern med hjälp av en fjäder. Delningsmaskinen är i allmänhet
utrustad med ett eller två med okularmikrometrar utrustade mikroskop, varigenom
graderingen under arbetets gång kan kontrolleras.
Till själva graderingen användes en speciell mekanism G, vilken vid bättre
delnings-maskiner automatiskt inristar delstrecken. Denna mekanism är så inrättad, att den
medelst ritstiftet R ristar strecken oHka långa alltefter det delningssystem som önskas;
den får sin drivkraft från den roterande skruven, vilken antingen vrides för hand med
veven V eller medelst en transmission vrides av en roterande motoraxel; när skruven
vridits en viss bråkdel av ett varv och linjalen således flyttats ett visst stycke,
tvingar en stoppanordning mekanismen att pressa ned ritstiftet mot hnjalen, varefter
det föres tvärs över denna ett visst stycke. Uti fig. 96 återges en synnerhgen geniahskt
konstruerad sådan streckningsmekanism, vilken är försedd med en anordning, varigenom
man förkortar eller förlänger avstånden mellan de olika strecken, så att man kan utföra
graderingen vid vilken temperatur som helst men ändå uppnå, att graderingen bhr exakt
vid en på förhand uppgiven temperatur. I denna mekanism finnes även en s. k.
korrek-tionskurva för själva mikrometerskruven, varigenom en automatisk korrektion av
skruvens ojämnheter (jämför sid. 153) även företages. Den å fig. 95 avbildade anord-
10—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
