Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Metersystemet och moderna längdmätningsmetoder - Verkstadstekniska mätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
RUMMET.
Verkstadstekniska mätningar.
Måttverktyg. Förutom här anförda instrument avsedda till ytterst noggranna
mätningar användas även mätanordningar, vilka icke framställas med samma till
ytterlighet gående noggrannhet, och vilka därför kunna både till form och framställningssätt
göras betydligt enklare, varigenom de även bli prisbilligare. Dessa mätanordningar
bruka gemenligen kallas måttverktyg och äro av många slag.
Fig. 107. Stickcirkel. Fig. 108. Krumcirkel. Fig. 109. Fotcirkel.
Bland streckmåtten möta vi dels det vanliga måttbandet i alla dess olika former,
vanligen av metall- eller tygband, i senare fallet helst med på längden invävda
metalltrådar till förhindrandet av töjning, och dels mätlinjalen, »meterstickan» eller »tumstocken»,
förfärdigad av trä eller metall och ofta gjord hopfällbar. I allmänhet göres icke
grade-ringen å mätlinjalen finare än halva millimeter.
Fig. 110. Skjutmått med fln inställning.
Eftersom man icke alltid kan placera streckmåttet mellan de två punkter, vilkas
avstånd skall uppmätas, brukar man taga till hjälp särskilda måttverktyg. Enklast är
passaren eller stickcirkéln (fig. 107), med vilken måttet »tages» och sedan avmätes
utefter längdskalan. För buktade former och på andra med passare mindre lätt
åtkomliga ställen användes en med krökta ben försedd passare, antingen en s. k.
krum-cirkel (fig. 108) eller ock en s. k. fotcirkel (fig. 109).
Genom en slags kombination av dessa hjälpverktyg och streckmåttet har man letts
till införandet av skjutmåttet (fig. 110) eller, som det i verkstadspraktiken brukar kallas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
