- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
160

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rummet - Metersystemet och moderna längdmätningsmetoder - Verkstadstekniska mätningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

RUMMET.

andra speciella former såsom tapptolkar och hakmått. dels för kontroll av ändmått (fig.
114) och dels för kontroll av cylinderdiametrar och andra yttermått under arbetets
gång, samt håltolkar, som på liknande sätt användas till kontroll av innermått.
Dylika hakmått för speciella ändamål användas stundom ordnade i serier med
gradvis växande mått till s. k. klinkor. Klinkor finnas av olika slag, tråd- och guldklinkor
för tråd- och bultdiametrars uppmätning, plåtklinkor för mätning av plåttjocklek,
fjädermått för uppmätning av urfjädrar. Till tappmått kan man använda kontinuerlig
skala genom att låta tvenne raka skalor bilda en mycket liten vinkel med varandra; den
ena skalan graderas sedan i mått angivande springans storlek (fig. 115). Även mått för

Fig. 114. Ställbart hakmått justeras med passbitar. Fig. 115. Tappmått. Fig. 116. Hålmått.

mätning av håldiametrar göras enligt samma princip; härvid användes en svagt konisk
bult, graderad efter diameterns mått (fig. 116).

Toleranssystemet. Vid verkstadsindustrins masstillverkningar ha kraven på precision
med tiden blivit synnerligen höga. När man låter olika arbetare förfärdiga olika delar,
vill man, att delarna utan justering skola kunna hopsättas av andra arbetare. När man
köper lösa delar till en maskin o. d., vill man också vara försäkrad om att dessa lösa delar
även verkligen passa. Men passning kan vara av väsentligt olika art, ty vid praktisk
formgivning kan man icke för en rimlig kostnad uppnå exakta mått. Det tillkommer svensken
C. J. Johansson äran av att på ett rationellt och ekonomiskt sätt ha löst denna svåra
tekniska uppgift. Uti det av Johansson använda toleranssystemet fastställer man med
synnerligen stor precision de avvikelser från det exakta måttet, som kunna tillstädjas,
eller med ett låneord, tolereras (av lat. tolerare, bära, uthärda). Hakmåtten av Johanssons
tillverkning äro därför försedda med dubbla mått (se fig. 114), ett större, som garanterar
ett för stort värde, när detta mått utan vidare glider över arbetsstycket (tapp, axel eller
dyl.), och ett mindre, som garanterar ett för Htet värde, när arbetsstycket icke går in i
dettas gap. Arbetaren kan under arbetets gång i ett enda, då och då upprepat handgrepp
lätt förvissa sig om att hans arbetsstycke har en dimension liggande mellan de å hak-

Fig. 113. Vanlig mikrometer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:16:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free