Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Ometalliska ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS FÖRVANDLINGAR. OMETALLISKA ÄMNEN.
175
och glasyrer. I det gamla Babylon stod keramiken och emalj eringskonsten synnerligen
högt, och särskilt förstod man att framställa emaljer och glasyrer med en vackert
djupblå färg. Denna färg härrörde från koboltoxid.
Ämnen av organiskt ursprung. De i det föregående behandlade ämnena hämtade
människan från mineralriket, men även från växter och djur förstod hon att skaffa
sig nyttiga material. Sålunda utgjordes människans föda av sådana från den organiska
naturen direkt hämtade ämnen som kött, frukter och grönsaker. På ett högre
kulturstadium lärde människan sig att med eldens hjälp bereda födan; kött och grönsaker
kokades, bröd gräddades i ugn, och även vissa jäsningsprocesser blevo henne till stor nytta,
måhända mest vid beredandet av drycker. Till beklädnad användes även organiska
material, i första hand hudar, som ej krävde någon mera ingående beredning, sedermera
spånadsämnen, ull och silke från djurvärlden, Un, bomull och diverse andra fibermaterial
från växtvärlden.
Fig. 133. Ölbrygd. Efter Olaus Magnus (1555).
En mängd feta oljor användes redan i forntiden i stor utsträckning, först och främst
olivoljan, men även mandelolja, ricinolja och andra ur frön och frukter utpressade eller
genom kokning med vatten utdragna oljor. Tillverkningen av parfymer, tvål och salvor
stod exempelvis hos de gamla egypterna synnerligen högt, och man förstod att ge dem
vällukt genom att använda en mängd hartser och olika eteriska oljor, vilka man på olika
sätt drog ut ur blommor, blad o. d. Olika slags djur fett kom till användning i medicinen,
och av bomull kunde man draga ut det fett, vi numera kalla lanolin. Växtgifter, s. k.
alkaloider, som opium, morfin m. fl. har människan känt sedan äldsta tider och använt
som njutningsmedel vid sidan om de mera oskyldiga dryckerna kaffe och te.
Till färgning använde man en mängd mycket beständiga växtfärger samt den
dyrbara purpurn, vilken erhölls ur en körtel hos den i Medelhavet förekommande
purpursnäckan. Av växtfärgerna voro indigo (ur vissa ärtväxter), orselj och lackmus (ur vissa
lavar), krapp (ur roten av en med kaffeträdet besläktad ört, krapp) m. fl. använda av
de äldsta kulturfolken.
Läder förstod man tidigt bereda genom hudars garvning, d. v. s. avhårade hudar
fingo under längre tid (ett eller två år) ligga i ett kärl, i vilket man nedlagt bark av vissa
träslag eller andra växtdelar innehållande garvämnen.
En enda syra kände man till i forntiden, nämligen den vid vinets jäsning
uppkommande ättiksyran. Man hade även observerat, att om ättika hälles på marmor, så frätes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
