Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som vägbart ämne - Vägningsförfarandets principer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
MATERIAN.
ett belopp, som på olika trakter av jorden är olika, men som i genomsnitt är ungefär
x/3 milligram. Låt vara en obetydlighet, men dock en ofrånkomlig sådan!
För att frigöra viktsbegreppet från dylika lokala inflytelser och ändock kunna
bibehålla vår fordran, att vikten skall vara oberoende av kroppens läge, måste vi därför
alltid förutsätta, att värderingen av en kropps vikt sker på en våg, där bägge vågskålarna
befinna sig på samma höjd över marken. Ja, det mest rationella är att göra jämförelsen
på samma ort sålunda, att först kroppen som skall vägas motväges (tareras, se här nedan
sid. 214) med lämpliga motvikter, och att därefter kroppen avlägsnas och på samma
vågskål ersättes med standard vikter, tills dessa i sin tur väga jämnt med motvikterna.
Företages vägningen enligt denna metod, tareringsmetoden, kommer varje kropp oberoende
av var vägningen utföres att ha en bestämd vikt.
Vi ha redan sagt, att vägningsproceduren är en nollmetod, där tvenne verkningar få
upphäva varandra. I detta samband är det på sin plats att påpeka, att den verkan, som
vid vägningen spelar in, är kropparnas tyngd. Tyvärr är språkbruket i läroböcker och
Fig. 145. Handel efter vikt. Efter Olaus Magnus (1555).
populära skrifter icke stadgat i detta avseende, men i denna bok vilja vi överenskomma,
att med tyngd mena vi den kraftverkan, som i dagligt tal med
detta ord avses, med vikt mena vi däremot den massa eller
materiamängd, som mätes genom v ä g n i n g på en vanlig
balansvåg, så att även innebörden av detta ord stämmer med det
vanliga språkbruket. Ovannämnda experiment med omplaceringen av vikten
visar emellertid, att i här angivna bemärkelse tyngd och vikt äro två
väsentligt olika begrepp, men därom är man i allmänhet ej klart medveten.
Medan en kropps tyngd varierar med kroppens läge i förhållande till jorden och således
icke blott beror av kroppen själv utan även av dess läge, är däremot kroppens vikt ett
av alla yttre faktorer oberoende mått på kroppens massa eller innehåll av materia.
Eftersom det är genom tyngdverkan vågen gör utslag och det blir möjligt att i tal
uppskatta en kropps vikt, brukar denna i vetenskapligt språkbruk, för undvikande av
alla sammanblandningar, benämnas tung massa. Vi skola längre fram se, att man även på
ett annat sätt kan värdera en kropps innehåll av materia, nämligen genom den tröghet
(se sid. 408), som kroppen visar, när den med en kraft sättes i rörelse, och det på detta
sätt mätta materiainnehållet kallas med hänsyn till mätproceduren trög massa.
Egentligen sammanfalla dessa bägge begrepp, men just på grund av missförstånd med hänsyn
till olikheten mellan tyngd och vikt har man inom tekniken kommit att i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
